Ibland är det politik

Hur kan fotbollsförbundet bötfälla Örgryte IS för att ha tillåtit en ”Befria Dawit Isaak”-banderoll? Enligt regelverket skall detta tydligen vara ”anstötligt”. Att ha suttit i fängelse i Eritrea torde vara några resor värre än ”anstötligt” och beslutet som sådant borde ligga någonstans mellan dessa två nivåer.

Vad är då att betrakta som ett politisk budskap?
En av fotbollförbundets egna sponsorer och som alltså får göra reklam för sin verksamhet är fackförbundet Kommunal.
I Kommunals stadgar framgår att: ””Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval”.”

Socialistiska budskap är alltså okej. Bara de är betalda.
Men ett humanitärt budskap om att frige en samvetsfånge är alldeles för politiskt. Och gratis. Nu kommer fakturan.

Saxat från Expressens opinionsblogg.

Kan inte någon stå upp för yttrandefriheten

Aftonbladet har skrivit en artikel som har retat upp känslorna ända nere i Israel. Artikeln anklagar här Israels armé för att döda civila för att sedan sno deras organ för försäljning. Avskyvärt – om det nu hade varit sant. Enligt ett antal andra i bloggosfären är detta en vidareutveckling på skrönan att judar dödar icke-judar för att tappa deras blod för att sedan ha i matlagning.

Strunt samma i artikeln eller i reaktionerna, det är Sveriges motreaktion som är skrämmande. Där har ambassaden bett om ursäkt för artikeln. Bett om ursäkt?!?!? För en artikel som skrivs i tidning. I Sverige har vi – som Johan Ingerö påpekar – yttrandefrihet för de flesta idioter: rasister, kommunister och även Aftonbladet Kultur. Men vi skall för tusan inte be om ursäkt för det. Klagar något skall vi endast – och endast – hänvisa till att vi har yttrandefrihet i detta land och så skall det förbli.

Annars har vi slagit in oss på en farlig väg. Kan vi inte för en gångs skull stå upp för vad vi tycker i detta land?!?! Annars kan vi lika gärna lägga ner hela skiten… jag tror att problemet är att vi är så vana vid tryck- och yttrandefrihet att vi inte bryr oss så mycket om den. Vi tar den så för givet att vi gärna tummar lite på den, sådär för husbehov när det passar. Dock är detta farligt för en vacker dag så har vi förlorat den.

Vart är yttrandefriheten på väg?

Tyvärr har vi i världen lagar som förhindrar människor att säga vad dom tycker. Dels har vi uppenbara övertramp – som Hugo Chavez i Venezuela – men andra som borde vara lika självklara, men där historien gör att vi faktiskt har tummat på yttrandefriheten. Man har helt enkelt förbjudit folk att säga något. Stumlade dock på något som jag var tvungen att dela med mig av; Emma på opassande:

På något märkligt vis har yttrandefrihetsdebatter hamnat i ett träsk av “var ska man dra gränserna”. Yttrandefrihet innebär plötsligt ett regelverk för vad man får säga, tycka och tänka. Och därmed handlar det såklart inte om yttrandefrihet alls längre, utan en manual för hur man skapar minsta möjliga problem för samhället. Problem som inte ens är problem många gånger utan mer eller mindre mest bara uttryck som inte kan kontrolleras i någon form av hierarkisk ordning.

I hennes inlägg kan man också hitta en länk till Magnus Bentnér som bara är så jävla bra. Håll till godo!

Ännu en inskränkning i yttrandefriheten

Först var det Tyskland som var först ut med en ”håll käft”-lag om Förintelsen. Sedan Estland där föräldrar inte fick säga vad som ville till sina barn. Och nu är det Irland – där man nu har klubbat igenom en ny lag, via Pophöger, via HaX, via Fria nyheter:

Den som förolämpar en annan person beträffande dennes religiösa uppfattningar gör sig numera skyldig till brott på Irland – ett brott som kan bestraffas med böter på upp till €25.000 (ca 250.000 kr). Den nya lagen som klubbades igenom för knappt en vecka sedan föreskriver att den som säger, publicerar eller i övrigt offentliggör kommentarer som är förolämpade för godtycklig religions uppfattning om heliga angelägenheter gör sig skyldig till blasfemi, eller hädelse, om kommentarerna orsakar upprördhet eller kränkning för ett ”substantiellt” antal av religionens anhängare.

Var det så här det skulle vara… yttrandefriheten? Tror inte det va’?

Det är en rättighet att säga vad man tycker

Skrämmande läsning idag på SvD. Inte för att vi inte visste om det, men i Tyskland är det enligt lag förbjudet att förneka förintelsen. Man får helt enkelt inte ens SÄGA att man inte trodde att den inträffade. Yttrandefriheten ut genom dörren alltså… Richard Williamson är mannen som skall ha yttrat orden under en intervju i Uppdrag Granskning.

”Jag tror inte det fanns några gaskamrar” och att antalet offer för nazisternas Förintelse under andra världskriget ”inte var sex miljoner utan snarare 20 000-30 000”.

En liten stilla fundering. Richard är engelskman och en frontfigur i det katolska brödraskapet S:t Pius X (SSPX). Dock vad jag kan se ser jag ingen koppling till Tyskland för Richard. Skall England lämna ut honom till Tyskland då? Vad är nästa steg – att Sverige begär utlämnade av personer som köper sex i Tyskland? Se också Per Westberg.

Hur som helst – att kunna säga vad man tror och tycker är en grundläggande princip och lagen i Tyskland är ett helt klart brott mot det. Det är en håll-käften-lag och sådana hör inte hemma i en demokrati. Aldrig… man får självklart inte förtala människor, men det gör man inte genom att förneka Förintelsen. Dumheter skall mötas med argument och bevis – inte lagar. Det skadar mer än det gör nytta… Vad är nästa steg? Böter för att man förnekar klimatförändringarna och att dessa helt beror på koldioxid?

Ett steg tillbaka för civilisationen

Det verkar som att människor har vant sig vid att få yttrandefriheten inskränkt i Sverige. Det gapas i högan sky när arbetslösa får 100 kronor mindre i månaden för att inte jobba, men när regeringen föreslår att censurera Internet, är det knappt att får en rubrik på Aftonbladets hemsida. Vad är det som händer egentligen?

Dick Erixon och SvD Ledarreaktion uppmärksammar förslaget som innebär att olagliga spelsidor skall censureras. Varför just bara spelsiter? Varför inte blocket.se (där förekommer det olagligheter), rasistiska sidor (hets mot folkgrupp), Lunarstorm (trakasserier) osv… och genast ser man nu gårzonerna växer och att detta endast kommer att avgöras av godtycke.

Hur vågar vi lägga ett verktyg som detta i händerna på våra folkvalda? Ryser vid tanken, men resten av Sverige verkar bry sig mer om Melodifestivaler och Expedition Robinson.

Jag vill ha SVT-fria hotell!

Alexander Bard har det varit tyst om ett tag – förutom man lyssnar på BWOs låtar på radion – men nu klämmer han i. Han vill bojkotta hotell som bojkottar porr…

Jag är så förbannat less på nymoralismen

Ja – vem är inte det. Många kan inte hålla sig till principer (att man skall få kolla på vad man vill, oavsett om det är vuxna personer som har sex med varandra eller på sk ”fri television” som betalas av medborgarna tvångsindrivna pengar) istället för vad man ”tycker” är bra, respektive dåligt. Och sedan kopplar man självklart ihop porren med ”nyp i stjärten” av hotellgästerna.

Spermanedkladdade tv-skärmar, nyp i stjärten och verbala trakasserier. Det är vad flera hotellanställda kvinnor har vittnat om är en följd av att hotellen erbjuder tv-porr till sina kunder.

Öh – hur många spermanedkladdade TV-skärmar kan det finnas? Trakasserier och nyp i stjärten finns det redan lagstiftning för och detta kommer antagligen att fortsätta trots bojkotten av porr. Självklart har ju alla rätt till en bra arbetsmiljö med att försöka ta bort något ”som man inte gillar” genom att försöka koppla ihop det med trakasserier är bara dumheter.

Som herr Bard själv säger:

Det där är skitsnack. Hotellrum är äckliga, men klarar de inte av att städa ska de byta jobb. Det ska vara kul att städa, det tycker jag. Sexualiteten är något sunt och naturligt och hotellrum är levande miljöer – klarar man inte av att se sperma eller mens så ska man inte jobba som lokalvårdare.

Och hotell- och resturangförbundets ordförande Ella Niia förstår självklart inte vad Bard säger:

Att bara hävda att våra hårt arbetande medlemmar, som ideligen kränks av porren, borde söka jobb istället för att klaga säger mycket om hans människosyn

Ella – kränkt blir man inte av porren. Blir man det får man bita sig i tungan och hålla käft. Att inte gilla något är INTE det samma som att bli kränkt. Misshandla inte ordet… kränkt blir man av nyp i rumpan och trakasserier – men det finns som sagt lagstiftning som tar hand om detta.

Märker ni? Inga sakargument från Ella överhuvudtaget. Hon försöker lite klantigt att koppla ihop porren med nypen i rumpan genom att nämna de båda företeelserna precis efter varandra, men det lyckas förstås inte.

Nej, men porrfilmer förmedlar en tillåtande syn på exploatering av kvinnor och människor i allmänhet. Det är vi emot. Och att sextrakasseras på sitt jobb är ingenting som hör samman med ett modernt arbetsliv.

Förresten – Facebook-gruppen som Alexander Bard har skapat heter ”Vi som bojkottar hotell som bojkottar porr

[Expressen]

Vi Sverige är det förbjudet att kolla på TV

I alla fall om det är ”fel” TV. För då blir det nämligen ett jävla liv – som nu i Helsingborg. Då har politiker bott på fel hotell. Notera detta – bott, inte ens tittat på TV. Inte vad som framgår av själva artikeln i alla fall. Det som är hemskt och förbjudet att titta på är porr.

I Sverige är porr lagligt. Det säljs porr på bensinstationer, Pressbyråer och via internet. Via betal-TV-kanaler kan alla vuxna människor titta på porr (eller fotboll, eller film eller vad det nu är). Alltså har vi något fullkomligt lagligt som man nu vill tvinga hotell att plocka bort.

Vi är en stor konsument och konsumentmakten ska inte underskattas. Om vi följer våra regler, så kan det få effekt.

Det tycker iaf Maria Winberg Nordström (fp) som är ordförande i personalutskottet. Ett brott mot yttrandefriheten och ren och skär censur tycker jag. Ta ordet ”porr” i de två översta paragraferna och byt ut mot ”Kanal 5” eller ”fotboll” eller ”ultimate fighting” eller ”Kulturnytt” eller vad-som-helst, så hade löpsedlarna tapetserats runt om i landet. Hypotetiskt alltså, för det skulle ju aldrig hända. Aldrig, aldrig, aldrig.

Men i det lätt sinnesjuka samhälle som vi lever i där politiker driver sina personliga agendor blir det såhär, oavsett yttrandefrihet eller inte. Allvarligt och helt förfärligt.

[Expressen]