Attila har knäckt koden för att vinna valet nästa år:
Borgarna borde lägga en strategi för att återerövra det politiska begreppet trygghet – idag betyder det bidrag – det borde betyda arbete.
Trygghet är inte bidrag – trygghet är arbete. Vänstersidans trygghet ÄR bidrag, regeringens trygghet ÄR arbete. Det är bara att välja vilken trygghet man vill ha.
På SvDs Brännpunkt skriver idag Björn Lindgren från Svenskt Näringsliv om företagens problem med medarbetare som inte klarar av arbetsuppgifterna. 6 av 10 företag säger sig ha detta problem. Trots kompetensutveckling, samtal och allahanda försök från företagets sida så är vissa medarbetare inte intresserade av att utveckla sig och dom kan heller inte tänka sig att lämna sina jobb:
Vad är det då som gör att personer som inte trivs med sitt jobb ändå stannar kvar? TCO frågade härom året personer som velat byta jobb, men inte gjort det, om vad som var det främsta skälet till detta. Det vanligaste svaret var att de är rädda för att hamna sist på turordningslistan på det nya jobbet.
Var så god Vänstern – här har ni er ”sk” trygghet. LAS låser fast människor i jobb som dom inte tycker är roliga. Tråkiga jobb leder inte sällan till sjukskrivningar och stora kostnader för företagen, vilket gör att produkten blir dyrare mot slutkund och i slutändan alltid konsumenterna. Men framförallt blir hela samhället lidande när man har människor vars kompetens utnyttjas på något sätt. Vi har inte råd att ha det på detta sätt… sätt igång nu – skrota LAS!
Robert Gidehag har en mycket viktig poäng om svenskarnas beroende av pengar från staten.
Minns jag rätt beslutade politikerna att flytta barnbidraget några dagar framåt i månaden. Detta ledde till att bidraget skulle komma efter midsommar och det blev ramaskri. Många hade nu inte likviditet att klara helgens extra utgifter. Det är sorgligt. Vissa har det helt enkelt svårt oavsett system – och de kommer alltid att behöva hjälp. Men i Sverige är detta inte ett marginalproblem – långt upp i medelklassen blev det svårt att klara midsommar utan barnbidrag.
Att vi har detta problem i Sverige är faktiskt hemskt att beskåda. Jag blir ledsen och arg när man ser att samhället lägger sin blöta filt över mångas privatekonomi att dom blir beroende av den som tar pengarna ifrån en. Det pratas mycket om ”trygghet” i politiska debatter. Det handlar i de flesta fall av ekonomisk trygghet: att inte bli av med jobbet, att få pengar när man blir sjuk osv. Varför driver då ingen frågan på riktigt – låt folk behålla sina pengar så blir dom trygga!
Kanske vi ska ta och skapa två nya myndigheter: Statens Fastighetsbesiktningsinstitut samt Safe-Net.
Kom ihåg – trygghet måste få kosta!
Läs mer här -> [Inslag.se]