Maud Olofsson plockade poäng hos många när hon i veckan gick ut och sa att hon var emot kvotering av bolagsstyrelser, till skillnad från Mona Sahlin. Lika många försöker nu plocka poäng av Mauds uttalande, bland annat f.d. justitieministern Thomas Bodström:
Idag har vi en könskvotering till bolagsstyrelser genom att män väljer män. Därmed blir alltså kvinnor diskriminerade i den här frågan. Om man jämför med Norge, som har en lag på att kvinnornas andel är 40 %, så har dem mer än dubbelt så hög andel. Beror det på att kvinnorna i Norge är dubbelt så smarta än i Sverige?
Undrar om det inte är Thomas som måste fila på argumenten lite. 1) Vi har idag ingen könskvotering av män, 2) Därmed faller också påståendet att kvinnor är diskriminerade, 3) Varför skulle stiftandet av en lag i Norge innebära att kvinnorna där är smartare? För mig känns det nästan tvärtom: i Sverige tror vi på människor och anser att kvinnor (och alla andra som inte kan ta sig till bolagsstyrelser) är smarta nog att faktiskt kunna ta sig dit själva. Utan lag.
Maud har snarare lagt sig på en rätt hyfsad nivå i frågan. Ingen lag, ingen hot om lag, men väl opinionsbildning, hon har skrivit till bolagsstyrelser och frågan lever i allra högsta grad. Så alla ni som gnäller där ute, om jämställdhet är ren statistik är det bra med kvotering, nu är det dock människor vi pratar om… fast när brydde ni er om det senast?
