Detta är den kompletta historien om helgen i Dublin – vad som gjordes och vilka ställen som besöktes
Boende
The Oliver St. John Gogarty grymt fint vandrarhem bara tre fotsteg till den irländska puben med samma namn. Andra våningen spelar ”live irish music” varje kväll. Jättetråkigt! Kostade 90 euro för tre nätter inklusive frukost (som var helt ok). Så där ska jag nog bo nästa gång också.
Fredag
Flög från Säve flygplats (eller Gothenburg City Airport som den så fräckt heter). Flyget var ju självklart 1 timme försenat, men då kunde man ju ta en öl. Och det har ju ingen dött av. Sov nog hela flygresan… vi hade ju laddat upp på ”The Dubliner” dagen/kvällen/natten innan… Nåja
Flygbuss till stan och sedan en lite promenad in i området ”Temple bar” där vandrarhemmet låg. Inget att slösa tid på – väskor in och ut på stan.
Om ni nu tänker åka till Dublin för att dricka lite öl och ha det trevligt – gör inte det på långfredagen. Det är den enda dagen på hela året då Dublin är nykter. Resturanger, pubar, hotell, 7-11s och matbutiker: ingen FÅR sälja någon form av alkohol. Det var ingen av oss som trodde något sådant. Visst, att ett och annat ställe hade det torrlagt på grund av tradition, men inte att det skulle vara lagfäst! Så det blev vatten till resturangmiddagen och lite kortspel med chips&dipp på vandrarhemmet.
Lördag
Frukosten serverades klockan 8 och eftersom det inte är något att spilla tid på så var vi självklart uppe till den. Jameson och Guinness skulle ju besökas idag. Frukost och en 30 minuters promenad genom stan för att lära sig hur Jameson tillverkas… trevlig guidad tour för 12 euro med en ”complementery” Jameson-whiskey i slutet. Satt fint – klockan var 10 på morgonen 🙂
Glada i hågen (vissa mer än andra, en i sällskapet blev nämligen vald till provsmakare och drog nog i sig 1,5 dl whiskey) drog vi vidare till Guinness Storehouse. Dock blir det inte lika kul när kön sträcker sig runt knuten på huset så vi fortsatte vår promenad. Dock var vägen till Kilmainham gaol rätt mycket längre i verkligheten än den var på kartan. Visserligen hittade vi ”Not to exact scale” tillslut på vår fina turist-karta, men vem läser en karta SÅ noggrant?!?!?!
Dock var det kö till det gamla fängelset också, men detta ledde till något mycket trevligare: nämligen helgens första Guinness. Smaskens! Med lite lätt trötta ben och genomblåst kropp (det blåste nämligen lite) så värmde en ”pint of the Black Stuff” fin-fint !
En promenad tillbaks till stan, laga lite middag på vandrarhemmet och sedan jäklar me’! Pub! Irländsk musik och Guinness på The Oliver St. John Gogerty’s (jepp, samma ställe där vi bodde). Det kanske blev sent, jag kollade inte klockan, men roligt var det. Träffade några amerikanskor i baren som trodde att jag var 19 (woops!), ett hollänskt rugbylag som trodde att jag var gay (det måste man ju vara när man kommer till baren med två tjejer). Roligt med den fördomen var att hälften av rugbylaget själva var homosexuella – bara för att bekräfta den tesen 😉 Tänk va’ roligt det kan bli.
Misstaget jag gjorde var dock att tappa kameran i backen inne på krogen. Nu var det väl inte helt och hållet mitt fel, det kan ju vara lite trångt ibland och killen som gick förbi gjorde lite yviga gester. Hur som helst, min kamera (digital-kompakt-kamera) fungerar nu inte längre i och med att objektivet sitter snett… väldigt snett. Bilder på det kommer senare.
Söndag
Frukost vid åtta som vanligt. Vill man hamna först i kön till Guinness Storehouse så får man ligga i – och först hamnade vi. En fräck byggnad och rätt roligt att ha sett det, men så jäkla imponerad vad jag inte. En rörig utställning och mycket promenerande för inte så mycket… men kul att ha sett det. Dessutom: en ”pint” Guinness i ”The gravity bar” med utsikt över hela Dublin. Trevligt mellanmål…
På vägen till stan råkade vi stöta på ”The Brazen Head” – Dublins älsta pub. Etablerades 1198… men ölen var ny och god.
Och så satte vi far på apostlahästarna igen. Näst på schemat stod ”Litterary pub crawl” som var en vandring bland de gamla pubarna och miljöerna runt ”Trinity College”, där en guide berättade historier som litterära personligheter som James Joyce, Brendan Behan och Oscar Wilde. Samtidigt fick man mellan varven en chans att insupa en ”half-pint” med något gott. Lagom kulturellt för min smak 🙂 Besökte ”The Duke”, ”O’Neills bar” samt en till som jag inte kommer ihåg namnet på.
På kvällen blev det ”Gogerty’s” igen, men också ”Farrington in Temple bar”, ”The Long hall”, ”The Auld Dubliner” samt ”The Palace bar”. Har nog kanske glömt någon, men mina resekamrater lär nog hjälpa mig att fylla på listan.
Det blev en rätt tidig kväll… slutade på ”The Auld Dubliner” lyssnandes på en ”kom-med-förslag-men-allt-som-ni-säger-kan-jag-eller-vill-jag-inte-spela”. Ja, ni fattar typen.. helt ok ändå. Fast sängen var rätt skön när vi kom hem vid tolvslaget.
Måndag
Att flyga är rätt trist… och det var det här också. Fast det blev lyckad shopping på flygplatsen: en Guinness-rugby-tröja, en flaska ”Havanna Club 3 year” (nu blir det Cuba Libre igen!) samt en ”Powers” (=irish whiskey).
Kort och gott – en jäkligt trevlig helg med full fart hela tiden utan att det kändes jobbigt. Lagom avvägning. Trevligt sällskap och mer kan man inte önska sig.