Etikettarkiv: integration

Har man jobb, skall man få stanna

Publicerat av
Svara

Även om man uppehåller sig olagligt i Sverige så tycker jag att M-stämman har valt rätt väg i just denna del av integrationsfrågan. Har man jobb men inget arbetstillstånd skall man få stanna kvar. Man skall inte behöva bryta upp sitt liv för att åka till sitt tidigare hemland för att fylla i ett forumlär.

Ett annat intressant integrationsförslag är det sk. ”svenskkontraktet”. Rubriken på Per Schlingmans artikeln på Newsmill är ju inte satt av honom. Tankarna förs ju gärna till den mer bruna sidan om man säger så. Dock, när man läser artikeln så klarnar bilden. Det handlar helt enkelt om ett ”Välkommen till Sverige, detta är dina skyldigheter, dina rättigheter och såhär hade vi tänkt att landet fungerar”. En introduktion helt enkelt…

Därför lägger vi förslag om att en asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige, ska upprätta ett kontrakt för etablering i Sverige. Kontraktet ska precisera både vilka insatser den nyanlände har rätt till för en snabb arbetsmarknadsetablering och vad som förväntas av honom eller henne. En annan del av kontraktet hanterar vilka generella rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter, svenska lagar och de demokratiska värden som är basen för vårt samhälle.

Börjar man ett nytt arbete skall man ha introduktion. Flyttar man till ett nytt land skall man ha det samma. Man måste veta om reglerna för att kunna bli en del av samhället.

Folk dog för att det brann – inte för att dom är invandrare

Publicerat av
Svara

Jag har inte så mycket till över för Marcus Birro även om han ibland kan ha sina poänger – när han skriver om fotboll dvs. I sina vanliga krönikor så är han en vänsterromantiker rätt över. Så även idag där han skriver att Backaplansbranden eller de sex döda personerna i Rinkeby inte hade kunnat komma från Danderyd:

Liksom branden i helgen aldrig hade kunnat hända i Danderyd. De sex barnen som dog av röken dog för att de var invandrare. De dog för att de bodde i Rinkeby. De dog för att vi lärt oss att skilja på folk i Sverige. De dog för att vi som har det bra ska fortsätta ha det bra medan det springer kackerlackor på golven i Rosengård, medan 63 utanförbarn dog i Backabranden, och medan sex barn dör i en brand i en annan del av världen, i ett Sverige som sobra kulturtanter tycker är spännande att tala om, och som en del skribenter koketterar med att de kommer ifrån fast de flyttat för länge sedan, fast deras upphöjning i de kulturella rummen gjort dem dryga och oförskämda. Det är ett Sverige som de flesta av oss bara ser på teve. De dog för att de var fattiga, andra klassens medborgare. Hade vi lyckats med ett enda gram av vår integrationspolitik hade de varit vid liv i dag.

Vem har sagt att alla de 63 som dog i Backaplansbranden var utanförbarn? Trodde i mitt stilla sinne att dom dog för att några drivna människor vill ordna fest, tänkte inte på brandskyddet – i kombination med att tre ärkepuckon tände på en eld samtidigt som att nödutgångarna var spärrade av stolar. Branden berodde på en mängd olika faktorer som just en natt inträffade samtidigt. Hemskt och förfärligt, men det berodde inte på att dom var invandrare.

När man skall visa hur utanför invandrare är jämför man alltid med Danderyd eller Djursholm. Eller Askim och Kullavik om man bor i Göteborg. Varför gör man det? Dessa få ställen där ”de rika bor” är försvinnande små jämfört med resten av Sverige där svenskar – och invandrare – bor. Vanliga människor som jobbar och betalar skatt, måndag till fredag och längtar efter sina fem veckors semester. Men med Marcus krönika blir det också deras fel att en mamma med barn springer fel i en panikartade situation i ett hyreshus i Rinkeby. Det dör personer i bränder runt om i Sverige – även fast dom inte bor i hyreshus. Eller är det inte lika mycket värt om man dör i en nedbränd villa?

Men pojkarnas rätt till sina kroppar då?

Publicerat av
Svara

SvDs ledarblogg i form av Sanna Rayman skriver bra om förhudsdebatten:

För vad är det som gör att när det gäller kvinnlig omskärelse så diskuterar vi med argumentet ”kvinnans rätt till sin egen kropp” i högsta hugg, men när vi pratar manlig dito så är det huvudsakligen respekt för traditioner som anförs?

Har inte män – eller rättare sagt små pojkar – rätt till sina egna kroppar? Det är faktiskt en fråga som inte bara kan avfärdas. Och vi borde vara förmögna att dryfta den på ett rimligt och respektfullt vis.

Vad det inte så att vi skall behandla alla lika – oberoende av kön?

Omskärelse är inte samma sak som hål i örat

Publicerat av
Svara

Expressens ledare skriver idag att det bör visst vara så att landstingen skall erbjuda folk att låta omskära sina nyfödda gossebarn.

Det är en fullständigt verklighetsfrånvänd jämförelse. Visst är manlig omskärelse ett fysiskt ingrepp, men utan några egentliga konsekvenser om det görs på rätt sätt.

Sedan fortsätter man själva att vara rätt verklighetsfrånvändande när man hävdar att motståndarna till förslaget är FÖR den sk. köksbordskirurgin – där icke-utbildade läkare genomför operationen i hemmets lugna vrå. Men snälla nån. Bara för att man är emot en sak betyder det inte automatiskt att man är FÖR något annat. Den debattnivån hör hemma på s-bloggar.se

För ingen tror väl att omskärelser skulle upphöra bara för att några etnocentriska kirurger får framföra sina åsikter.

Nä, men om frågan kom upp till debatt, man fick en lag som förbjöd den och satte hårda straff för att göra det så kanske folk hade slutat? Sedan jämför man förhudsoperationen (där i mångt och mycket inte kan återskapa det man förlorar) med hål i örat. Skall vi gissa på att skribenten inte är omskuren?

Omskärelse bör förbjudas

Publicerat av
16

Att kvinnlig könstypning skall vara förbjudet är självklart, men dess motsvarighet på den manliga sidan är mer debatterad. Och mer accepterad runt om i världen, främst pga av religion, men också att personer (främst män) gör detta frivillig. Av medicinska eller som sagt, religiösa skäl. Det handlar ändå om att kroppsstympa en försvarslös människa. Självklart är det inte lika hemskt som kvinnlig, men bör ändå förbjudas. Även experterna håller med, i form av G:

Det är ett stympande ingrepp utan medicinsk grund. Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning

Vidare så finns det i förslaget att landstingen skall stå för kostnaden. Det enda som skall bekostas via skattesedeln är sådant av rent medicinska skäl. Bröstförstoringar, omskärelser m.m skall betalas själva. Och dessutom inte bara ur skattesynpunkt.

Anledningen är nämligen att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) vill stoppa den sk ”köksbordskirurgin” och då är vi där igen. Det argumentet fungerar lika bra för kvinnlig könsstympning, narkotikahandel eller något annat som är ”olagligt” men ”görs ändå”. Johan Ingerö fortsätter:

Lägger man till att flera landsting börjat genomföra så kallade rekonstruktioner av mödomshinnor (alltså rekonstruktioner av något som aldrig har existerat i sinnevärlden) i syfte att göra samlag extra plågsamma för flickor vars kulturella bakgrund kräver blod och smärta vid debutsamlaget blir det riktigt obehagligt.

Sverige har ingen som helst skyldighet att upprätthålla uråldriga seder som praktiserats på andra delar av jordklotet. De här in- och övergreppen är långt äldre än våra seder att hänga upp hästar och slavar i träd för att sedan skära halsen av dem och skvätta deras blod över åkerjorden. Om inte ens sekulära länder klarar av att göra upp med dem, vilka ska då göra det?

Det är alltid svårt att dra en linje där importerade traditioner skall respekteras och där de redan befintliga skall respekteras istället. Och vi i Sverige ställer oss nästan på den förstnämda sidan. Detta är en perfekt grogrund för främlingsfientliga partier och skumma åsikter. Är vi i Sverige så rädda att stå för våra principer så att vi låter sådant här gå under radarn? Uppenbarligen är det så.

Integration enligt Expressen

Publicerat av
Svara

Via Johan Ingerö – där det finns oerhört mycket läsvärt – ser jag att Expressen har missat målet lite när det gäller integrationen. Idéen är nämligen att det är inte de personerna som kommer till Sverige som skall integreras, utan de välanpassade medelklassvenskarna som bor i förorterna som skall göra det.

…har svårt att anpassa sig till det omgivande samhället och håller sig helst på sin kant. I stället för att acceptera det mångkulturella samhället sitter man i sina villor och oroar sig.

Är det så då? Det känns som man letar efter andra fel än det mest uppenbara – de idioter som kastar sten eller skjuter raketer på tunnelbanestationer. Men att skylla på personer som bor i samhällen som faktiskt fungerar, som arbetar vecka ut och vecka in och längtar till semestern är lite väl magstarkt.

Att leva segregerat handlar i mina ögon inte om huruvida man har samma etnicitet som grannarna. Utanförskap handlar rimligen om större saker än den egna postadressen, exempelvis huruvida man är en del av ekonomin.

Den som saknar arbete, och i värsta fall även utsikten att få ett arbete, måste försörjas av andra som därmed måste arbeta hårdare för att få ihop de pengar de själva behöver. När denna arbetslöshet, denna segregation, beror på språkliga och kulturella barriärer övergår detta ensidiga beroendeförhållande lätt i konflikter.

Ser vi personer som faktiskt fungerar i de samhälle som vi ändå kallar för ”svenskt” som problemet, ja då är det rent av märkligen att (SD) bara har knappt 4% i opinionsmätningara. Dom borde ha mycket mer, för vi vet ju att ”problemet” består av ett ytterst fåtal människor – samt stela regler på framförallt arbetsmarknaden som sätter stopp.

Integrationen har missat målet?

Publicerat av
Svara

Ingerö skiver med anledning av att kvinnor får bada själva i den kommunala badhallen:

”Det är skönt att inte bli uttittad av männen”, säger en av kvinnorna. Hon påminner inte så lite om män som försöker dölja sin bögskräck med formuleringar av typen ”de får väl göra vad de vill så länge de inte taffsar på mig”. I båda fallen handlar det om fördomsfulla människor som utgår från att hela världen står på tur för att taffsa på dem.

Det är inte längre politiskt korrekt att antyda att alla bögar är översexualiserade taffsare. Däremot är det fullt accepterat att som invandrad kvinna hävda att alla män är fluktare. Därför är våra badanläggningar på väg att könssegregeras, i toleransens heliga namn.

Läs hela! Tydligen gäller det olika regler för olika människor – integration någon?

Det var så dags då…

Publicerat av
Svara

Svenska är Sveriges huvudspråk. Först nu… år 2009, allt enligt tidningen ”Riksdag och Departement”.

Enligt kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har beslutet inte bara en symbolisk betydelse utan också en praktisk. All offentlig verksamhet får en skyldighet att värna svenskan.

Vad har vi levt med innan då? Att ”all offentlig verksamhet” inte värnade om något språk?Är det bara jag som tycker att det är jävligt märkligt? Är vi så rädda för att vara stolta över oss själva? Hur skall människor kunna integreras om dom personer som dom skall integerar emot inte vågar visa vilka dom är?

Maciej Zaremba förklarar varför SD finns

Publicerat av
Svara

Efter att ha läst den tredje delen i Maciej Zarembas artikelserie så börjar jag förstå varför SD har uppkommit. När vi i Sverige blir så måna om allt och alla – ingen skall känna sig kränkt, ingen skall vara obekväm, ingen skall må dåligt – då slår det över och vi hittar på saker som ingen egentligen känner sig kränkt över.

Jag höll på att glömma Kista, där en del tjänstemän ville ta ned flaggan från kommunalhuset, på det att invandrarna på Järvafältet skulle känna sig mer hemma. Till all lycka råkade kommundirektören vara en japansk-italiensk-spansk indian. Luis Abascal hette han, från Uruguay var han, ”nu är vi i Sverige”, grymtade han och flaggan blev kvar.

Det blir som sagt löjligt i längden och partier som SD (och även de som är ännu mer extrema) får bara mer och mer bränsle på sin brasa.

[Vilse i mångfalden – DN.se]

Klipp ur Zarembas, del 2

Publicerat av
Svara

Jag skratta så jag grät jag läste detta… Det handlar om att svenskan faktiskt ÄR ett rätt tufft språk att lära sig…

”Prosodi” kallas det, nästintill omöjlig att härma för den som inte vyssjats i det lätet. Därför låter i era öron svenska med rysk melodi mest gnällig, med arabisk påstridig och med polsk ilsken och enformig som Uppsalaslätten. Samt – låt oss erkänna – plågsam som falsksång. Jag vet. Efter en kvart med kraxande ungersk-svenska önskar jag bara att det skall ta slut.

Till råga på detta bär den oberäkneliga melodin på betydelser (”Han skjuter på bilen”, ”Kan jag lämna paraplyt här? Nej, ställ’et i stället i stället”), så tro inte att du vet vad du säger bara för att orden hamnat rätt. Och så det svåraste av allt, inversionen, en sällsynt egenhet, svenskans sista försvarslinje, omöjlig att forcera utan år av träning: ”Förstår du, Boris, subjektet placeras alltid efter predikatsverbet då satsen inleds med en annan satsdel än subjektet.” Hänger ni med? Ni behöver inte. Men Boris säger: ”Förra veckan jag förstod, jag trodde.”

Nej, det var inte allt. Försök läsa en tidning, eller gatuskyltarna för den delen, med hjälp av ordboken. Står cykelhjälmsförslag? Flyktingförläggning? Grovsoprum? Eller ens jullunch? (”Rimfläsk” trodde jag länge var en åkomma som drabbade stillasittande poeter.) Hur skall en vietnames, vars språk består av enstaviga ord (Za-rem-ba stavas det i Hanoi), veta i vilken ände han skall sprätta upp ”bidragsförskottsärende”? Bi verkar vara en insekt… Bidrag – fångstverktyg för bin?

[Mät din snorre – DN.se]