MP till vänster

Nu borde det väl vara bevisat att MP är minst lika vänster som (S). Nu skall papporna tvingas vara hemma. Man tar alltså pengar från folk (skatt) för att sedan ge tillbaka samma pengar – MEN, bara om man gör ”rätt”. Vad är nästa steg?

Det finns ingen annan fråga som skulle betyda lika mycket för jämställdheten

Individer skall alltså tvingas för att statistiken skall se bra ut. Och så klagar vänstern på högerns ”människosyn”.

Kanske dock inte så konstigt att framförallt MP backar i dagens opinionsmätning – för andra mätningen i rad. När politiken blir viktig tappar oppositionen.

Oppositionen vet hur en familj skall drivas

Den röd-gröna oppositionen sitter som bäst nu och ”vässar” sina förslag inför valet. På SvD rapporteras nu om den sk. ”familjepolitiken” – alltså hur politikerna vill att familjerna skall bete sig.

Höjt tak i både den tillfälliga föräldraförsäkringen och i havandeskapspenningen.

En helt ny barntidsersättning för småbarnsföräldrar som vill kunna jobba deltid.

Fyra månader eller 120 dagar av föräldraförsäkringen knyts till respektive vårdnadshavare.

”Höjt tak” innebär större utgifter för statskassan till en föräldraförsäkring som redan idag är en av världens mest generösa. Idag kan man få 80% baserat på sin månadslön upp till 26 500 kronor. Detta vill nu de röd-gröna höja till 35 333:- Efter diskussionen angående RUT-avdraget undrar man nu vart diskussionen om ”höginkomsttagare” tog vägen?

”Barntidsersättning” känns som en ”copy-paste” på vårdnadsbidraget som oppositionen kallar för ”kvinnofälla”. Dom fortsätter alltså sin vara trogen att kritisera regeringens politik, men tar själva fram förslag som är exakt likadana.

Och sedan skall barnfamiljerna i landet ännu mindre att säga till om sitt liv. Man höjer skatten för dom och ger sedan samma pengar tillbaka till dom – MEN – bara om man delar dagarna på RÄTT SÄTT. Alltså som politikerna vill. Dagens två tvingande månader skall bli fyra – men Vänsterpartiet tycker detta är för lite. Mer att komma här alltså…

Birgitta får smaka på egen medicin

Appropå EUs föräldraregler – nu har Birgitta Ohlsson (vår nya EU-minister) sagt ifrån. Varför förstår jag inte, trodde att Birgitta gillade att någon annan bestämmer hur en barnfamilj skall sköta om sina barn.

Problemet för Birgitta är – som jag ser det – två saker: dels att EUs lagstiftning krockar med Sveriges, dels att denna regleringsiver inte överensstämmer med hennes egna. Att kalla sig liberal och feminist går tydligen inte att kombinera – i alla fall lyckas inte Birgitta med detta.

Detta upprör både höger och vänster – vilket är bra.

Jag spår att inom 3 år är Birgitta med (FI). Detta förutsätter dock att oppositionen vinner valet så att Birgitta blir utan statsrådsplats.

Kan inte folk få leva sina liv i fred?

Det dummaste jag hört på länge:

Det är mammaledighet som EU:s jämställdhetsutskott röstar om på tisdag. Inte ett ord nämns om att pappor borde få ersättning för att ta hand om sina barn.

[…]

Men för länder som Sverige, som redan i dag har fler föräldradagar, blir den konkreta förändringen snarare att kvinnor inte längre kommer att tillåtas att arbeta de sex första veckorna efter förlossningen.

Inte nog med att det bara står ”mammor” (inte föräldrar) är illa nog, men att folk inte skall få bestämma över sina egna liv är bara så fel, fel, fel… låt kvinnorna bestämma över sina egna kroppar och familjerna över sina egna prioriteringar så blir allt så mycket bättre. Förutom statistik-feministerna, men vem bryr sig om dom?

Låt familjen vara i fred

Den så kallade ”liberalen” Birgitta Ohlsson tar ytterligare ett steg åt vänster när hon genom Folkpartiets kvinnoförbund kräver att föräldraförsäkringen skall delas i tre delar: en för mamman, en för pappan och en ”könlös”. Hur kan någon få för sig att bestämma hur en familj skall leva sina liv?

Fäder tar idag endast ut 21 procent av alla föräldradagar, enligt Försäkringskassan. Det ojämna uttaget är ett stort bekymmer, säger Birgitta Ohlsson, som länge drivit på för en utökad kvotering.

Egentligen är det alltså inte eventuella nackdelar för den som stannar hemma som är problemet, utan att dagarna inte går jämt upp. Ren sifferexercis, fastän man spelar med människors dagliga liv. Jag kan inte på något sätt hitta något liberalt med detta.

Barn har rätt till båda sina föräldrar, oavsett vad de har för kön.

Barnet har väl också rätt till en uppväxt där mamma och pappa kan få leva sina liv dom vill, göra dom val och prioriteringar som dom gör och kanske förlora pengar på att mamman måste stanna hemma, eftersom hon har mycket bättre betalt som informationsdirektör än vad mannen, som jobbar som spårvagnschaufför, har?

Har inte de två vuxna, myndiga personer rätt att få göra de val som dom själva vill? Tror Birgitta att i varje familj där denna hemska snedfördelning sker att detta görs under något slags tvång? Nej, vi måste ju rimligtvis anta att familjen tar ett gemensamt beslut och bestämmer vad som passar dom själva bäst.

PS. Webfrågan på SvD (som skall vara oberoende liberal) är ganska intressant. Den har tre alternativ:

Vad bör gälla för regler för föräldradagarna?

  • Delad rakt av mellan föräldrarna
  • Tredelad modell med lika stora delar varav en valfri
  • Dagens modell är bra

Varför finns inte alternativet ”Låt föräldrarna bestämma helt själva, utan inblanding från politiker”?

Låt föräldrarna bestämma

Nu lägger sig EU i hur familjerna i Europa skall fungera. På bordet ligger ett förslag som göra att mamman MÅSTE stanna hemma 18 veckor – uppdelat på både före och efter förlossningen. Jag menar, hur dum får man bli?

I ca 200 000 år har den morderna människan (Homo sapiens sapiens) funnits och om man ser till befolkningstillväxten så har familjebildandet ändå gått ganska okej – till och med FÖR bra enligt vissa miljöextermister.

Varför skall då EUs arbetsmarknadsministrar (?) bestämma hur vi skall sköta våra liv? Nä, låt föräldrar bestämma själva. Det har vi gjort under många tusen år och ska nog banneme klara några tusen år till!

[Aftonbladet]

Politik för 2000-talet – pystan!

När det gäller politikernas vilja att styra oss medborgare finns det väl knappast något område som är lika ”kärt” som familjelivet. När statistiken inte går med politikernas vilja, då gäller det att ta nya tag. Att vi som bor i Sverige inte vill eller kan eller har lust att dela föräldraförsäkringen exakt 50-50 är ingeting som gillas av Ylva Johansson (s)

Vi har ju varit världskända för en familjepolitik med tydlig jämställdhetsprofil. Men det är dags för en uppgradering, så att vi får en politik för 2010-talet

Borde inte en ”politik för 2010-talet” betyda att politikerna INTE la sig i lika mycket i människornas liv, speciellt inte på den mest privata fronten av alla: hur vi sköter vår familj?

Fast samma sak gäller ju (s) motstånd till vårdnadsbidraget: när man ger familjer möjlighet att INTE utnyttja den kollektiva, offentliga barnförvaringen – förlåt – barnomsorgen är man emot det. När en familj kanske vill vara hemma något mer än vad föräldraförsäkringen tillåter istället för att sätta sitt barn med 35 andra barn uppdelat på 3 vuxna – då är det klart att man går emot det.

Svenska familjer – fall in i leden nu och dela föräldraförsäkringen, inga privata skolor, skicka in ungarna på dagis vid ett års ålder och jobba istället. Eller så kan man rösta på Alliansen och få möjligheten att bestämma själv.

[SvD » Inrikes » S vill ha delad föräldraledighet] [SvD – Göran Hägglund ryter tillbaks]

Mer pengar för att inte jobba

Jämställdheten har inget pris – nu vill (m)-kvinnorna att taket i föräldraförsäkringen skall slopas. Idag är taket på 33000:- där man upp till detta belopp får ut 80% av sin lön när man är hemma. 33 000 x 0,8 = 26 400:- vilket inte är dåligt jobbat för att vara hemma med sina barn.

Jag anser att om man tjänar över 33 000:- så skall man, och borde man, kunna spara så pass mycket pengar så att familjen faktiskt klarar av att man ”bara” får ut 24 600:- i månaden. Svårare än så kan det inte vara. Reformen hade kostat 1,5 Mkr (hur dom du har räknat ut det, vi vet ju inte hur många som verkligen HADE plockat ut fler föräldradagar om reformen hade genomförts).

Trenden är tydlig: fler män tar pappaledigt. Men det är fortfarande kvinnorna som är hemma längst. Med nuvarande takt dröjer det 211 år innan uttaget blir jämställt, enligt TCO:s index för 2007.

Förstås kommer ju detta svamlet med som ett argument för denna reform. Detta har jag dock skrivit om i ett tidigare inlägg så jag skall inte såga detta en gång till.

Nä, lägg pengarna på något viktigt istället för att plocka poäng med rena (s)-förslag.

Fler pappadagar

Allianspartiernas utspel om än det enda, än det andra fortsätter. Nu är det KDs tur. Dom har gett sig i politikernas mecka – hur skall vi styra Sveriges barnfamiljer. Det hänvisas till TCOs rapport att det med dagens ökningstakt är 211 år till jämställdhet. 211 ! Kan du tänka sig nått så hemskt?

Ja, det kan jag. Att stat och regering antingen bestämmer sig för att dela föräldraförsäkringen tvärt 50/50 vilket tvingar alla familjer att rätta sig efter det. Alternativt att familjerna sitter med excel-ark och räknar på dagar hit och dit så att det verkligen, verkligen, verkligen jämställt.

Det där med 211 år är bara skitsnack förresten. Jämställdhetsindex ligger nu på 36,6 alltså 3,4 enheter ifrån 40-strecket, vilket jag tycker är så ”lika” det kan vara. 40-60-fördelning måste man helt enkelt vara nöjd med.

KDs förslag var nu dock att utöka de första 10 pappadagarna (dagarna efter förlossning) till 20. 3 av 4 pappor har tagit ut dessa dagar hittills och att öka dessa med 20 hade väl inte varit fel ? Det verkar ju inte som att det är en förtäckt kvotering av de befintliga dagarna, utan helt enkelt extra dagar.

Tror nog att det blir bra. Kanske de extra dagarna kan få en pappa att lite längre fram ta ut lite mer av den delade föräldraförsäkringen. Morot istället för piska.

[SvD]