Etikettarkiv: ekonomi

Minskade intänkter är inga kostnader

Publicerat av
Svara

Det är lite klurigt med matematik ibland. Det är dessutom svårt att låta bli att nicka gillande när man läser sådant här:

Sänkta arbetsgivaravgifter
Kostnad: 7,5 miljarder
Regeringens uppskattning av antalet skapade jobb: 3000

Sänkta arbetsgivaravgifter för företag med unga anställda
Kostnad: 9,5 miljarder
Regeringens uppskattning av antalet skapade jobb: 10 000

RUT-avdrag (siffror från nationalekonomen Roland Spånt)
Kostnad: 720 miljoner
Antal skapade jobb: 900

Summa kostnad: 17, 72 miljarder

Summa nya jobb: 13 900 stycken

Pris per jobb: cirka 1,3 miljoner

… det vill säga: samma slantar hade kunnat ge 35 440 jobb om man direktanställt i offentlig sektor (räknat på kostnad på 500 000 kronor per jobb). Notera att jobbcoachmiljarden inte är inräknad, eftersom ingen vet hur många jobb den skapat.

Ja – såhär måste det ju vara! Det är ju siffror… matte. Plus-minus-gånger-delat-med. Sanning. Nja, om det inte vore för att minskade skatteintäkter inte är en utgift. Det är inte pengar som låg i statens kassakista som har betalats ut till anställda (jo, arbetsgivaravgift är en skatt för löntagaren) och privatpersoner, utan att just dessa personer inte behöver betala in LIKA MYCKET skatt som innan. Staten har alltså minskat sina inkomster med 17,72 miljarder – inte betalat ut något.

Sedan fortsätter matematiken. Personerna som har börjat jobba antar jag komme från arbetslöshet. Vet inte vad ”snittkostnaden” för dessa människor är per månad, men säg 10 000:-

10 000 x 12 x 13900 = 1,67 Mkr i minskade utgifter.

Dessa personer har ju ett jobb, vilket gör att dom betalar arbetsgivaravgift (nja, företaget betalar arbetsgivaravgiften åt dom) samt inkomstskatt. Säg att man har en lön på 14 000 på sitt nya jobb.

(14 000 x 0,32) + (14 000 x 0,30) = 8 680:-

8 680 x 12 x 13900 = 1,45 Mkr i ökade inkomster

Totalt minskade inkomster för staten:

(17,72 – 1,67 – 1,45) / 13 900 = 1,05Mkr per jobb…

Vidare minskar utanförskapet i Sverige totalt, vi har Europas högsta BNP-tillväxt och överskott i statsfinanserna. Välskötta statsfinanser, eller vad var det Anders Borg sa?

Smakar det som kostar det?

Publicerat av
Svara

Företagsam Grön Moderat sammarfattar den röd-gröna politiken i pengar:

– Rätt till heltid – kostnad: okänd
– ”Rusta upp” förorterna – kostnad: 15 miljarder
– Höjt underhållsstöd – kostnad: okänd
– Höjd a-kassa – kostnad: 5 miljarder
– Kvotering till bolagsstyrelser – kostnad: okänd
– Höjda kvinnolöner – kostnad: okänd
– Höjda studiemedel – kostnad: 3 miljarder
– Återinföra avdragsrätten för fackavgift – kostnad: 2 miljarder
– Sänka skatterna för äldre – kostnad: 50 miljarder
– Mer pengar till AMS-kurser – kostnad 10 miljarder
– Slopad ränta på uppskjuten reavinstskatt – kostnad: 2 miljarder
– Satsa ännu mer pengar på tandvårdsreformen – kostnad: 5 miljarder
– Kvoterad föräldraförsäkring – kostnad: okänd
– 3-årig statlig lön till nyföretagare – kostnad: 2 miljarder/år
– Mer pengar till kommunerna – kostnad: 12,5 miljarder

Troligtvis kan man sätta ihop en likadan lista över samtliga partier, men just S har varit extra gapiga under de närmsta åren…

Kommunerna slösar visa Timbro

Publicerat av
Svara

Timbro har nu tittat lite närmare på kommunerna och sammanfattar läget i en rapport som stundtals är rent skrämmande läsning:

Vår analys visar att de kommuner som låtit utgifterna skena iväg under de senaste tio åren samtidigt tvingats hålla igen just på välfärdens kärnområden.

De mest slösaktiga kommunerna lät sina sammanlagda utgifter öka med mer än 50 procent under åren 1998–2008. De mest sparsamma däremot nöjde sig med mindre än 20 procents ökning. Ändå ökade de spar- samma kommuner resurserna till skolan betydligt mer än de slösaktiga.

Efter denna läsning borde debatten som Tomas Idegaard startade för någon vecka sedan vara avslutad. Kent Persson visar också på hur otroligt lite ansvar kommunen faktiskt tar – Örebros landsting har 6397 miljoner i pensionsskuld, men även då drar (S) ned på inbetalningarna till den samma. Skjuter problemen på framtiden och skyller på staten när ekonomin inte går ihop.

Att kommuner/landsting säger en sak och gör en annan må väl vara hänt, men att helt bekymmerslöst låta kostnaderna skena iväg på detta sätt är helt obegripligt. Jag antar att deras ekonomi granskas av revisorer årligen och att inte en varningsklocka kommer därifrån? Det kanske är dags att göra avkall på kommunernas självstyre eftersom dom uppenbarligen inte klara av det.

Kommuner är ekonomiskt inkompetenta

Publicerat av
Svara

Nu i lågkonjunkturens högtid gapas det från alla håll för mer pengar, mest i skriket nu är kommunerna. Dock kanske man skall tänka efter lite innan man stämmer in i klagosången. Timbro har gjort detta.

Sandvikens kommun har tagit över en arena som har tre gånger så stor isyta som Globen i Stockholm och rymmer 10.000 åskådare, nästan en tredjedel av kommunen invånartal. I Sandviken har 150 anställda varslats inom skola och omsorg.

Hade dessa kommunpolitiker varit ansvariga för ett börsnoterat bolag hade dom åkt ut med öronen före. Nu höjer dom bara skatter, klagar på regeringen och blir omvalda för ytterligare en mandatperiod. När skall denna trend vändas? Läs även Johan Ingerö, Johan Hedin eller Motpol

Sparande kontra ”uppdämt behov”?

Publicerat av
Svara

Nu är det är ”kris” (allt enligt E24) så kommer det förstås en massa råd från diverse experter… jag vet inte om det är deras bild av folk som är lite ”vrickad” eller om folket verkligen är så ekonomiskt handikappade som dom framställs. Sug på det här citatet:

Många har haft svårt att få pengarna att räcka till efter semestern och har ett uppdämt behov av att köpa saker

Ursäkta mig, men ”uppdämt behov av att köpa saker”?  Först har många haft semester, vilket innebär att man har en massa tid att spendera pengar, snarare än att tjäna dom (=jobba). Man åker på resor med familjen eller kompisar och man unnar sig lite ”extra” för nu är det semester och då ska man vila upp sig.

Men ändå har man ett uppdämt behov av att köpa saker? Jag hoppas att ekonomen, i detta fall Gunilla Nyström, privatekonom på SEB, har fel. Eller är folk så pryl-kåta att även med fyra veckors ledighet och förhöja utgifter har ett behov av att köpa saker?

Att hon sedan ger rådet att skaffa sig en buffert är ju självklart och skall snarare tyckas på mer än vad det gör – och framförallt när det går BRA i ekonomin (folk har mer pengar över då?). Att ha en buffert borde vara självklart för alla människor, en månadslön eller två borde det vara krav på. Anne Wibbles ”en årslön på banken” är nog tyvärr inte möjligt för de flesta av oss, men två månadslöner borde vara rimligt och ”gör-bart”.

[E24]

Hyfsat konkret från (s)

Publicerat av
Svara

Mona Sahlin och Tomas Östros presenterar idag på DN Debatt deras plan för Sveriges framtid. Eller iaf för socialdemokraternas höstbudget-förslag… Mycket lösa påståenden som dels är svåra att bemöta

Dessa nya skattesänkningar som Reinfeldt beskriver som en ”finanspolitisk stimulans” kommer enligt finansdepartementets egna kalkyler att närmare till hälften tillfalla höginkomsttagare.

i kronor räknat ja, inte procentuellt. Dels påståenden som leker med sanningen

Skattesänkningarna redan några månader efter regimskiftet tog inte hänsyn till konjunkturläget. De var ofinansierade och därför tvingades Riksbanken höja räntan.

eftersom räntan började höjas redan i början av 2006, när just (s) satt vid makten, dels ren lögn:

Inte minst kommer vi att satsa på alla de unga som regeringen övergivit.

Att övergiva betyder här att man har tagit in CV-skrivar-kursen och ”Datorteken”. Arbetsmarknadsåtgärder alltså… Vad det gäller jobbavdraget så verkar inte det falla i god jord:

Effektiviteten i denna skattesänkning kan ifrågasättas [det kommande steget i jobbavdraget]. När hushållen känner oro för framtiden kommer sannolikt extra pengar snarare att sättas in på sparkontot än konsumeras. Dessutom sparar höginkomsttagare generellt en större andel av sina inkomster än låginkomsttagare.

Här skriver hon faktiskt att dom inte vill att folk ska spara. Folk skall inte ha en möjlighet att bygga upp en ekonomisk trygghet på egen hand, utan att vi ska överlämna våra pengar till staten så att den tar hand om oss. Att kunna stå på egna ben är det viktigaste som finns – det stärker självkänslan och gör att vi mår mycket, mycket bättre. Men det tycker tydligen inte Mona.

Indien och Kina utbildar miljoner civilingenjörer per år ska inte Sverige gå i motsatt riktning och minska platserna på högskolan

Kanske skillnad på högskola och högskola. Kvaliteten måste vara viktigare än kvantiteten – det går inte att alla småorter i landet utbildar ingenjörer, om dom inte är duktiga. Dessutom lär knappast alla pengar satsas på ingenjörsutbildningarna – det blir nog mycket annat också.

Just nu pågår ett ras i kvaliteten i välfärden när resurserna minskar på grund av försämrad ekonomisk utveckling och ogenomtänkta skattesänkningar

Enligt en artikel i SvD (ej on-line) som jag hittade hos Dick Erixon, har vi idag aldrig lagt ut mer pengar på sjukvård, skola och omsorg. Vidare har (s) missat det som vårbudgeten var tänkt att göra:

Så sent som i våras lade regeringen en budget kliniskt ren från investeringar för att ta itu med den vikande arbetsmarknaden, försämrade ekonomin och de ökande priserna. Bristen på konkreta insatser i vårbudgeten var obegriplig och oansvarig.

Arbetet med budgeten gjordes om inför detta året. Vårbudgeten skulle vara mer en budget med bred pensel: inga detaljerade förslag eller reformen. Här skulle snarare en mer allmän bild målas upp – de konkreta förslagen kommer i höstens budget. Fast Mona & Tomas kanske valde att hoppa över den paragrafen.

Hur (s) satsningar skall finansieras står det dock inget om. Dom ska bara genomföras… farligt att då anklaga regeringen för ofinansierade skattesänkningar. Men nu verkar det som att reformutrymmet är stort, kanske upp mot 30 miljarder. Då kan man väl knappast kalla dom för ofinansierade – om man nu inte ser det som principiellt viktigt att aldrig, aldrig, aldrig sänka skatten. Är det så (s) vill ha det?

[DN Debatt]

Uppdatering:

Debattartiklen bemöts även hos Mona ljuger och Danne Nordling.

Ge inte mer – låt dom behålla mer istället

Publicerat av
2

(c) har föreslagit att höja studiebidraget med 500 kr – någon gång under mandantperioden. Detta hade kostat staten 1,4 miljarder om året. Inga jättepengar, men är det inte bättre att tillåta studenter att tjäna mer pengar under året? Idag är gränsen 100 000 kronor vilket är skrattretande lite. Den bör i alla fall höjas upp till 150 000 kronor, om inte mer. Detta hade kostat staten – noll kronor. Staten hade till och med gott plus på detta eftersom fler hade jobbat mer vilket leder till ett större skatteuttag. Vad är det som hindrar? Anders Flanking, partisekreterare för (c), säger till och med att taket på sikt skall slopas helt. Jag kan eventuellt tänka mig att bidragsdelen sänks om man tjänar ”för mycket”, men lånedelen bör ju alltid vara lika för alla. Det är ju ett lån och att detta också sänks om man kommer över beloppet är ju knasigt.

Att vi sedan i Sverige har högskoleutbildningar som tillåter vissa studenter att i stort sätt jobba heltid är en annan potatis och skall inte dras in i argumentationen här.

[SvD]

Att deklarera

Publicerat av
3

Är det nån här som verkligen gör det ? Och med ”gör” menar jag inte att skicka nått jäkla SMS eller ringa in ”på heder och samvete” till skattemasen och lugnt vänta till midsommar på att pengarna skall trilla in (förhoppningsvis, det är ju inte säkert att man får nått tbx).

För mig blir det bokslut för företaget samt ifyllande av lite blanketter på Skatteverkets hemsida, men även att man kollar igenom kontrolluppgifter. Har dock inte hittat på några avdrag som man kan göra – är det någon som har några tips ? Jag reser inte så mycket och som sjöman får man inte en spänn för dubbelt boende. Sen då?

Nästa år blir det spännande: aktieförsäljning, bostadsförsäljning och firman. Mycket blanketter blir det.

Förhoppningsvis får man tillbaka 8500 :- (enligt skatteuträkningen) – fast först i december, så är det när man har företag.