Bono från U2 får en slänga av skeden i SvDs ledare idag:

Bono och U2 vill dock gärna behålla så mycket som möjligt av sina inkomster. Bono vägrar svara på frågor om han använder sina egna pengar för biståndsprojekt och när Irland införde ett tak på 250000 euro för skattefria royaltyintäkter 2006 flyttade U2 sitt bolag till Nederländerna för att undkomma Irlands bolagsskatt på 12,5 procent. Ett par månader tidigare, under en konsert i Dublin, krävde Bono att Bertie Ahern, Irlands dåvarande taoiseach (premiärminister) skulle höja Irlands biståndsbudget från 0,5 till 0,7 procent av BNP.

Detta är egentligen inte så märkligt. Personer som är vänster i grunden fungerar såhär. Man vill satsa en mängd pengar på en massa ”fina” saker – bara det är någon annans. Att man sedan ser om sitt egna hus och inte vill dela med sig mer än nödvändigt sitter också i ryggmärgen hos vänstern.

Percy Barnevik har nog gjort mer för fattigdomen än Bono.