I en rapport med samma nytänkande och konstaterande av självklar fakta som ”vattnets betydelse för sjöfarten” har Näringsdepartementet konstaterat att statliga företag blir effektivare när dom privatiseras.
Tell us something we didn’t know!
Enligt SVDs ledarblogg så har Ung vänsters ordförande möjligtvis pratat bredvid mun att de röd-gröna skall riva upp pensionssystemet. När det nu finns ett pensionssystem på plats som är ekonomiskt hållbart, fast inte ”poppis” så är det kanske en valvinnare. Frågan är dock hur bra det är i det långa loppet… men makten framför allt?
Tillåt mig gissa att Edvin Alam INTE får något svar från Mona Sahlin.
1) Du har anklagat Alliansen för att ha “slösat” det statliga budgetöverskottet genom olika skattesänkningar. Men tittar man närmre på ditt påstående, ser man att budgetöverskottet ökade mellan 2006 och 2008. Från 18,4 miljarder kronor till 135 miljarder kronor. Under samma tid har Alliansen genomfört en rad olika skattesänkningar. Din teori går således inte ihop. Min fråga är; Hur förklarar du detta?2) Du har anklagat Alliansen för att vara passiv. Men Riksgäldens och Ekonomistyrningsverkets prognoser för 2009 visar att Sverige kommer ha ett budgetunderskott mellan 198 miljarder kronor – 214 miljarder kronor. Om dessa siffror blir verklighet betyder det att Sverige, under ett år, har “använt” mellan 333 miljarder kronor – 349 miljarder kronor för att dämpa den finansiella oron och dess effekter. Min fråga är; Vart går den magiska gränsen mellan att vara passiv och aktiv?
Skönt att äntligen få det uträtt. S+V+MP vill alltså ta åt sig mer än hälften av din inkomst för att sedan ge tillbaka dom till dig utefter det dom tycker är bäst för dagen. Idag har Sverige världens näst högsta skattetryck, men Danmark som innehar förstaplatsen kommer snart med skattereformer som petar upp Sverige på nummer ett igen. Och de röd-gröna verkar vilja att Sverige drar ifrån i den ligan. Först till 100% vinner ? Dick Erixon:
De hävdar att de har folket bakom sig och hänvisar till en vinklad opinionsmätning. Man borde frågat väljarna om de vill se sin egen månadslön sänkt med 1000 kr i månaden genom avskaffat jobbavdrag. Då skulle svaren bli helt annorlunda.
Om man nu tror att detta är en valvinner det får vi se. Jag tror dock att vi börjar se en viss attitydförändring gentemot skatter. Högre skatt betyder inte bättre vård-skola-omsorg, det har Skattebetalarnas förening visat om och om igen. Mer än hälften av skatterna går till bidrag och ersättningar – något som vi hade kunnat klara själva, om nu inte skatten hade varit så jäkla hög. Vi är som sagt beroende av att ersättningsnivåerna blir så höga som möjligt – inom det område som passar oss just för tillfället. En höjning av A-kassan är bra nu när arbetslösheten är hög, maxtaxan på dagis i slutet av 2000-talet var bra för barnfamiljerna med alla 90-talister.
Monaforpresident skriver idag om att sjukvård är som Allsång på skansen som svar på SvDs ledare härom dagen:
Vård, likt sittplatserna vid allsång på skansen, är en ändlig resurs. Vid kan bara behandla ett vist antal patienter varje dag, precis som bara ett vist antal personer får en sittplats framför scenen på skansen. När nu resursen är ändlig så behövs ett sätt att fördela resursen, vem ska få vård eller vem skall få en sittplats. Som röd bloggare föredrar själv ett system där den som blir sjuk först får vård först, och att de med störst medicinskt behov prioriteras framför de med lägre.
Nu är det ju så att Allsång finns det lite överallt i landet. Skall man se det på TV så kan man slå över på Fyran eftersom det sänds från Liseberg.
Således som blå bloggare, tycker jag att man skall tillåta vem som helst att starta en allsång, samt att var och en får en Allsångs-peng som man sedan ger till den Allsång som man vill gå på. Liseberg är ju exempelvis bra mycket närmare än Stockholm för mig och kanske även ligger på en annan dag och/eller en annan tid. Eller så gillar jag Lotta mer än Anders.
Dom som nu köper en biljett till Liseberg går inte före dom som står i kö till Skansen. Visst, det är Allsång på bägge ställen, men två olika program, olika artister, olika tider. Bara samma, fast olika… Monaforpresident tycker istället att politiker skall ta pengar från alla i landet och sedan själva bestämma vart Allsången skall hållas. Även om du inte går, så får du betala. Vill du gå på Allsång får du ta ledigt från jobbet och ställa dig i kö… Då hade jag nog också köpt mig en privat Allsångsförsäkring…
På Tomas Bodströms blogg kan man läsa följande personliga inlägg:
Dessutom är det den enda bollsporten där bollen ligger still varje gång man ska göra något. Men handikappsystem är också intressant där man kan vinna, trots att man inte är bäst. Med sitt handikappsystem, där framgång inte premieras, är golf den enda sanna kommunistsporten.
Riktigt, riktigt roligt…
Detta är skillnaden mellan politik och populism:
Men det är som om de borgerliga har blivit rädda för sin egen skugga: På många områden avstår man från att ifrågasätta kollektivistiska lösningar, och när man förändrar ger man nervösa besked om att det absolut inte sker av ideologiska skäl. När man privatiserar företag handlar det om statskassan, inte om folkligt ägande, och när man höjer brytpunkten för statlig skatt är det i hopp om att stressade medelinkomsttagare ska jobba ännu fler timmar och dra in mer pengar i skatteintäkter. Plötsligt är frihetspolitiken till för statens skull!
Allt enligt PJ Anders Linder på SvD. Och detta knyter lite an till vad jag skrev om Dick Erixons inlägg om A-kassan. Skall politiken leda eller lyssna? I Sverige har vi idag två block – ett bara lyssnar och pratar, regeringen leder, men lyssnar samtidigt. Dom har hamnat i något slags mellanläge mellan att vara populistiska och att leda. Dom leder rätt, men vågar inte förklara varför ”på riktig” utan någon populistiskt.
Precis som att dom är rädda för att framstå som borgerliga. Men det kanske är en valtaktisk fråga… vi vet först efter valet vem som tyckte rätt…?
Den så kallade ”liberalen” Birgitta Ohlsson tar ytterligare ett steg åt vänster när hon genom Folkpartiets kvinnoförbund kräver att föräldraförsäkringen skall delas i tre delar: en för mamman, en för pappan och en ”könlös”. Hur kan någon få för sig att bestämma hur en familj skall leva sina liv?
Fäder tar idag endast ut 21 procent av alla föräldradagar, enligt Försäkringskassan. Det ojämna uttaget är ett stort bekymmer, säger Birgitta Ohlsson, som länge drivit på för en utökad kvotering.
Egentligen är det alltså inte eventuella nackdelar för den som stannar hemma som är problemet, utan att dagarna inte går jämt upp. Ren sifferexercis, fastän man spelar med människors dagliga liv. Jag kan inte på något sätt hitta något liberalt med detta.
Barn har rätt till båda sina föräldrar, oavsett vad de har för kön.
Barnet har väl också rätt till en uppväxt där mamma och pappa kan få leva sina liv dom vill, göra dom val och prioriteringar som dom gör och kanske förlora pengar på att mamman måste stanna hemma, eftersom hon har mycket bättre betalt som informationsdirektör än vad mannen, som jobbar som spårvagnschaufför, har?
Har inte de två vuxna, myndiga personer rätt att få göra de val som dom själva vill? Tror Birgitta att i varje familj där denna hemska snedfördelning sker att detta görs under något slags tvång? Nej, vi måste ju rimligtvis anta att familjen tar ett gemensamt beslut och bestämmer vad som passar dom själva bäst.
PS. Webfrågan på SvD (som skall vara oberoende liberal) är ganska intressant. Den har tre alternativ:
Vad bör gälla för regler för föräldradagarna?
Varför finns inte alternativet ”Låt föräldrarna bestämma helt själva, utan inblanding från politiker”?
Robert Gidehag, VD i Skattebetalarnas förening och Johnny Munkhammar, forskningschef på European Enterprise Institute skriver idag i Sydsvenskan om Globaliseringsrådets slutrapport, men framförallt de svenska skatterna. Några fakta:
Av de 1 624 miljarder som tas in i skatt 2009 är 1 048 miljarder kronor skatt på arbete. Av dessa står i sin tur den statliga inkomstskatten för 41 miljarder kronor och av detta är cirka 5 miljarder värnskatt.
[…]
Av skatterna på arbete drar de sociala avgifterna in 400 miljarder kronor 2009. Av dessa är det dock endast 300 miljarder som kopplas till förmåner. Resten, främst den så kallade allmänna löneavgiften, går ospecificerat in i statsbudgeten. Den har höjts i samma takt som kostnaderna för sjukskrivning har gått ned, bara för att behålla de sociala avgifterna på samma nivå.
Om nu arbetslinjen skall gälla, måste det väl ändå vara skatter på inkomster som skall ned? Att personer faktiskt undviker att jobba extra timmar på arbetet eller tar ett andra jobb vid sidan om just på grund av skatterna gynnar faktiskt ingen. Känner man som att det inte lönar sig att arbeta, ja då gör man det inte. Drivkraften att få det bättre eller tryggare för sig själv och sin familj har varit drivkraften för människan sedan starten för 65 miljoner år sedan. Staten går miste om skattepengar och arbetsgivaren får inte det arbete utfört som önskats.
Se detta klipp om KG Bergströms ”avhopp” från SVT. Via Mary.
Man ser att statsministern har lite svårt att hålla sig för skratt i slutet av ”reportaget”.