Kategoriarkiv: Politik

Vad händer i politiken – enligt mig iaf.

Så mycket skit har jag aldrig hört

Publicerat av
1

Att man skall tänka själv och kanske på sikt våga utmana det utsmetade samhälle som vi idag på många områden har står inte högt i kurs hos många. Framförallt inte hos Ann Charlott Altstadt som på Aftonbladet Kultur recenserar David Ebenharts bok ”Ingen tar skit i det lättkränktas land”

Jag har själv läst Davids förra bok ”I trygghetsnarkmanernas land” och i den finns många poänger över hur vi i vårt samhälle – och många andra samhällen – fungerar och tänker. Hur vi med hjälp av politiker stiftar fler och fler lagar så att vi själva inte behöver tänka själva eller ta något eget ansvar. Mellan varven kan det blir lite väl småaktigt, men poängen i stort är riktig.

Ann Charlotts recension är inte så mycket av en recension men en sågning av bokens idé – utan att för den sakens skull förklara vad idéen är. Istället försöker hon koppla ihop boken med ”De kopierade propagandan från liberala anglosaxiska tankesmedjor”. Att det skulle vara höger att förespråka självtänk och tänka på individnivå – men det känns som att det är precis så det är. AC ondgör sig dock över detta samtidigt som hon frågar sig om det finns bevis på detta:

Nej, naturligtvis inte. Eberhard är själv en inbäddad trygghetsnarkoman som aldrig behövt slipa tankarna utanför sin skyddade verkstad, men eftersom han snyltar på borgerlig mainstream går det lika bra ändå. Boken är så full av illa skrivna missförstånd av samhällsföreteelser och teorier att man blir alldeles matt.

Vill inte påstå att David följer någon borgerlig ”mainstream” eftersom politiker i allmänhet vill styra, kontrollera och pilla i var endaste detalj av våra liv, så fort något ”hemskt” dyker upp.

När välfärdsstaten var starkare kallades människor inte kränkta utan förtryckta. De krävde inte respekt utan jämlikhet. I dag ska vi strida för vår personliga identitet, i går hette det klasskamp. Denna retoriska mentala förskjutning har skett parallellt med statens/politikens reträtt, marknadsliberalismens seger och den sociala nedrustning som följde därpå.

Så egentligen är liberalism kommunism och vänster, det är bara så att vi inte har fattat det – eller vad menar du här AC? Det är klart att människor var mer förtryckta när välfärdsstaten var starkare – då bestämde ju någon annan åt dig. Är inte det förtryck, så vad är det då?

Eberhards förvirrade alster är praktexempel på att näringslivets satsade miljarder på propagandaverksamhet är en succé, frågan är bara om han är en nyttig idiot på riktigt eller om han av kommersiella skäl bara fejkar?

Tur att AC lyckades få in kopplingen till näringslivet på slutet också så att det verkligen stod klart att ”Timbro-högern” ligger bakom boken. Om jag får recensera boken lånar jag helt fräckt inledningen från själva recentionen:

Jag har nog aldrig stött på så mycket osmält tankebråte

Och från bloggosfären: Esbati ”David Eberhard, som tagits till det för samhällsavveckling, avdemokratisering och reaktionär elitism alltid bultande Timbro-hjärtat.” Samhället kan aldrig avvecklas eftersom samhället är alla vi människor som bor i det – inte staten. Demokratin kan väl knappast sägas försvinna bara för att vi tar bort lagar om övergångsstället och cykelhjälmar eller att människor rycker på axlarna istället för att gå till JämO varje gång dom inte får det som dom vill.

Helena Duroj: ”Inte för att jag läst Eberhard. Det räcker med citat som ”Vi skattar bort i stort sett allt vi tjänar” för att jag ska avfärda författaren som okunnig bondfångare.” Ja, tycker man inte att världen högsta skattetryck är bra så är man bondfångare. Ingen djuplodad analys där inte Helena.

BjörnBrum: ”Det tycks enligt Altstad vara så att personer som David Eberhard och Maciej Zaremba klagar på allt folk känner sig ”kränkta”, men de uppfattar inte att detta är något som kan ha uppstått ur en politik som de själva hejar på.” Problemet är väl bara att problemen inte har uppstått ur politiken som dom själva förespråkar – vilken är det förresten? Att folk skall tänka själva och inte lägga så mycket av sina liv och tyckande i statens händer? Rätt sunt om du frågar mig. Vi är ju konflikträdda som vi är – dags att ta tjuren vid hornen istället för att ropa på nya lagar stup i kvarten?

Kan vi sluta ljuga om statsbidragen

Publicerat av
Svara

En återkommande lögn i den politiska debatten är oppositionens gnäll om att regeringen inte skjuter till pengar till kommuner och landsting. Detta får idag symboliseras av Roger Jönsson, gnälligt kommualråd i Ystad:

I valet 2006 lovade de borgerliga partierna att de skulle satsa mer än vad en socialdemokratisk ledd regering skulle göra. Vi kan i dag se att detta var bara tomma löften.

Tyvärr måste man säga. Det hade faktiskt varit bra om man hade levt upp till sina löften fullt ut. Då hade kommuner och landsting i dag kunnat få mer stöd i form av statsbidrag redan i år.

Detta stämmer lika lite som att påven är muslim, så här ligger det nämligen till: regeringen höjde de generella bidragen med 1 miljard 2007 och med 5 miljarder 2008. Det som det är ett jävla liv om är att bidragen är frysta 2009. Till detta tillkommer det stöd med ca 8 miljarder i år och ca 9,7 miljarder nästa år i form av kommunal fastighetsavgift, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och en generell sänkning av arbetsgivaravgiften. I och med att oppositionen är emot  förslagen (förstås!) så blir den totala effekten för kommun och landsting att stödet minskar från 5 miljarden (vilket är oppositionens motdrag) till ca 500 miljoner. Bättre för kommunerna – inte då!

Integration enligt Expressen

Publicerat av
Svara

Via Johan Ingerö – där det finns oerhört mycket läsvärt – ser jag att Expressen har missat målet lite när det gäller integrationen. Idéen är nämligen att det är inte de personerna som kommer till Sverige som skall integreras, utan de välanpassade medelklassvenskarna som bor i förorterna som skall göra det.

…har svårt att anpassa sig till det omgivande samhället och håller sig helst på sin kant. I stället för att acceptera det mångkulturella samhället sitter man i sina villor och oroar sig.

Är det så då? Det känns som man letar efter andra fel än det mest uppenbara – de idioter som kastar sten eller skjuter raketer på tunnelbanestationer. Men att skylla på personer som bor i samhällen som faktiskt fungerar, som arbetar vecka ut och vecka in och längtar till semestern är lite väl magstarkt.

Att leva segregerat handlar i mina ögon inte om huruvida man har samma etnicitet som grannarna. Utanförskap handlar rimligen om större saker än den egna postadressen, exempelvis huruvida man är en del av ekonomin.

Den som saknar arbete, och i värsta fall även utsikten att få ett arbete, måste försörjas av andra som därmed måste arbeta hårdare för att få ihop de pengar de själva behöver. När denna arbetslöshet, denna segregation, beror på språkliga och kulturella barriärer övergår detta ensidiga beroendeförhållande lätt i konflikter.

Ser vi personer som faktiskt fungerar i de samhälle som vi ändå kallar för ”svenskt” som problemet, ja då är det rent av märkligen att (SD) bara har knappt 4% i opinionsmätningara. Dom borde ha mycket mer, för vi vet ju att ”problemet” består av ett ytterst fåtal människor – samt stela regler på framförallt arbetsmarknaden som sätter stopp.

Fall in i ledet

Publicerat av
2

Det här med Pride brukar alltid bli mer väsen är vad det är värt. Nu är det två stockholmsklubbar som ligger i blåsvädret – Hammarby och AIK. Anledningen är att föreningarna skall gå i paraden under föreningens flagg, vilket inte riktigt gillas av supporterklubbarna. Enligt Bajen Fans:

att vi inte vill associeras med ett i våra ögon sett politiskt ställningstagande utanför vårt intresseområde.

Vilket mycket väl kan vara ett helt okej ställningstagande, dock inte när det gäller Pride. Antar att samma uttalande hade varit om Hammarby exempelvis hade velat ställa upp i Första maj-tåget. Dock är som alltid Pride en het potatis som man inte får neka eller tala negativt om det.

Personligen hade inte jag velat gå i paraden och hade jag varit med i en organisation vars intresseområde INTE är HBT-frågor så hade jag också fräst ifrån. Exempelvis om mitt fack (Sjöbefälsförbudet) hade gått med i ett tåg för Isaak Davit. Viktig fråga i vilken jag håller med (släpp honom!) men knappast något som mitt fackförbund skall hålla på med.

Nu är det istället så att man är homofob eller mot HBT-personerns rättigheter om man säger att man inte vill gå med i tåget. Eller så gör man som Anders Wallner:

Jag antar att ”vi” i det här fallet innebär ”heterosexuella personer utan transidentitet”.

Det är roligt att personer som hävdar att andra personer har fördomar själva är fulla av dom. Eller är det så att fotbollsupportrar måste vara heterosexuella? Vem är det som egentligen upprätthåller myten om den homobefriade sporten? Man bli lätt trött…

Jag hade själv aldrig gjort det, men det är för att jag inte gillar spektakel – inte för att jag är emot HBT-personer. Därav håller jag helt och hållet med Bajens Fans i frågan.

Well put Mats!

Publicerat av
Svara

De gångerna som har jag läst om Mats Qviberg så säger karl alltid bra saker. På ett bra sätt som i stort sätt vem skulle förstå. Idag i Expressen så lägger han ut texten om kapitalism på ett oerhört bra sätt:

På senare tid har många inom vänstermedia förtjust proklamerat marknadsekonomins död och USA:s fall på grund av den nuvarande finanskrisen. Det är hög tid att dessa okunniga påståenden får mothugg.

Den egentliga innebörden av kapitalism och marknadsekonomi är ägandet. Rätten att nyttja det man äger och rätten att skörda frukterna av sina ansträngningar och sitt risktagande. I grund och botten är detta samma sak som entreprenörskap. Om man riskerar sin privatekonomi och belånar huset för att starta ett företag och arbetar hårt så ska man också få behålla det värde man skapar. Det är inte för att vara snäll som bagaren går upp mitt i natten och bakar. Han gör det för att tjäna pengar.

HaX skriver också om detta…

Släpp fångarna fria…

Publicerat av
Svara

SvD skriver idag om en ganska berättigad fråga – hur blir det med rättspolitiken om de röd-gröna vinner:

Om Mona Sahlin (S) blir statsminister 2010 är riksdagsledamoten Alice Åström (V) sannolik som justitieminister. Alice Åström är idag förste vice ordförande för Vänsterpartiet och profilerad som rättspolitisk debattör.

[..]

Vänsterpartiet har de mest genomarbetade förslagen i sak och lägger redan nu fram skarpa lagförslag. Mycket konkret är kravet på ett återinföra halvtidsfrigivningen och slopa livstidsstraffet. Det är förslag som i all praktik kraftigt minskar straffen för till exempel våldsbrott som misshandel, våldtäkt och grov kvinnofridskränkning.

Jag är mycket tveksam till att det är detta som samhället behöver idag – straffhalvering för brott mot individer. Detta är de mest fasansfulla brott, långt värre än skattebrott och narkotikabrott vilka blott är brott mot staten (dom drabbar nämligen ingen individ direkt). Detta är en fråga som bör väckas innan valet 2010.

Bilprovningen går i graven…

Publicerat av
Svara

…men lär resa sig som fågeln Fenix och bli BÄTTRE. Regeringen kan lägga ytterligare ett monopol på hyllan och förhoppningsvis kommer det aldrig igen. Dock gapas det i högan skyn hos vissa vänsterdebattörer. Dom anser nämligen att det statens uppgift att kolla bromsar och rostskador på bilar. Vi vet väl alla hur lurigt det kan vara att få tag på bilprovningstid, men nu kan alltså driftiga personer öppna egna verkstäder och besiktiga bilar. Dock skall självklart verkstäderna vara certifierade och inom i stort sätt resten av det civila samhället fungerar det på detta sätt med exempelvis hissar, kranar och rulltrappor. Varför skulle det inte fungera med bilar?

Regeringens beskylls för att ha idelogiska skygglappar – gaphalsarna styrs själva av precis samma sak… Priserna ökar, folk kommer att mutas och folk kommer att DÖ i trafiken för att det inte är staten som äger bilprovningen. Maken till dumheter har man tyvärr hört många gånger, men det visar sig att det alltid – i långa loppet – är till det bättre. För företagen, de anställda, kunderna och samhället i stort.

LAS – det mullrar

Publicerat av
Svara

Nu borde det väl ändå vara dags att komma upp ur skyttegravarna och våga säga som det är – Sverige har en stel arbetsmarknad som stänger ute de personer som står utanför arbetsmarknaden. Det borde står klart, men tidigare har man inte vilja röra i LAS-frågan med tång. Lösningen har varit mer bidrag, riktade utbildningar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Knappast riktiga jobb… Men opinionskriget har dock börjat enligt Cecilia Axelsson:

Det betyder att opinionskriget bara har börjat. Och det blir allt knepigare att ta ställning till floden av rapporter och tvärsäkra men motstridiga påståenden.

Olika forskningsresultat är vanliga slagträn i debatten, men det är inte så enkelt att forskningen ger säkra svar. Mycket handlar i slutänden ändå om värderingar.

Och vilka värderingar har vi då? Jag tycker att staten skall tillåta samhället så mycket ”slack lina” så att jobb skapas och lita på människors förmåga att träffa frivilliga avtal. Idag är detta dock svårt pga fack, LAS och politiker som vägrar prata LAS.

Det svenska anställningsskyddet tillhör inte extremerna. Sverige ligger på 21:a plats bland 30 länder i OECD:s senaste index (som gäller 2008). På ungefär samma nivå som Danmark, påpekade finansminister Anders Borg nyligen när han läxade upp Svenskt Näringsliv.

Han får svar på tal av chefsekonom Stefan Fölster, som påpekar att indexet består av olika delar. Reglerna för fast anställda i Sverige är bland de hårdaste i OECD (plats 6 av 30). Det som drar upp värdet på flexibiliteten är att det är lätt att anställa och avskeda visstidsanställda.

Som sagt – det är svårt att i debatter lita på statistik. Men det beror ju på vad man vill få fram. Dock trode det stå klart att kritiken mot LAS är berättigad.

Och vilket liv det blev

Publicerat av
Svara

Ungdomar upp till 21 års ålder skall nu få chansen att genom lärlingsplatser få jobb. Att man är lärling betyder att man inte kan yrket lika bra, att man håller på att lära sig och får därför en lägre lön. Trots Europas högsta arbetslöshet blir det naturligtvis underkänt för många på vänsterkanten. Argumenten är många.

De som får den möjligheten kommer inte att anställa fler utan dra ned på sina utgifter genom den lönesänkning som de får möjligheten till.

Reza använder här ordet ”lönesänkning” för att det skall kännas lite jobbigt, men det handlar inte om det. Anställer man någon går den person från arbetslöshet – inkomst 0 kronor – till en inkomst xx xxx kronor. För alla 19-åringar som går arbetslösa i landet hade nog den ”löneökningen” varit välkommen. De andra kan väl rösta på Rezas parti. Vi går vidare…

Magnus Andersson måste ju ändå ses som i en klass för sig, inför kvällens tal har han utställt ett par förhoppningar. Han vill dels att Maudan ska prata ungdomsarbetslöshet, min fråga blir, varför göra det när man inte har någon politik som går ihop med det.

Mona for President menar här att LAS inte har något med ungdomsarbetslösheten att göra, vilket till och med forskningen anser. Att vi dessutom har en i allmänhet stel arbetsmarkand (kallas ibland för ”trygg”) gör att folk inte vågar byta jobb – även om dom hatar det – gör det återigen svårt att få ett jobb. Det finns inget rotation på arbetsmarknaden. Att LAS inte gör det svårt att sparka folk är ju helt rätt – bara man följer turordningen. Det innebär sist in, först ut och ungdomar är ju vanligtvis sist in. Är det bara jag som ser logiken?

Självklart är det bra om yrkesutbildning kopplas ihop med riktigt arbete. Men det här förslaget handlar om att ge arbetsköparna billigare arbetskraft. Ytterligare ett inslag i en orättvis borgarpolitik som vi redan sett för mycket av. Visstidsanställningarna har ökat. Pressen nedåt på lönerna. Splittringen av de anställda. Sänkt a-kassa som verkar i samma riktning. Bemanningsföretagens expansion.

Ronny Åkerberg på ”Röda Malmö” får avsluta. Jag anser ju att förslaget handlar om att ge ungdomar arbete, men det verkar inte Ronny vara intresserad av. Alternativet – hur man skall lösa det istället – framgår inte mer än ”Krisen är inte framkallad av för höga löner utan av dess motsats.”. Tja, vi kan väl prova att höja våra redan höga ingångslöner så får vi se vad som händer. De övriga slagorden kan man väl sammanfatta enligt:

  1. ”Visstidsanställningarna har ökat.” – Beror på den stela arbetsmarknanden. Företag måste kunna ha flexibel bemanning och kunna välja mer vilka man vill behålla och vilka man inte vill anställa. Och varför är visstidsanställningar vanligast inom offentlig sektor?
  2. ”Pressen nedåt på lönerna.” – Vad jag vet har Sverige haft reallöneökningar sedan gud-vet-när. I en förhandling om löner vill arbetsgivarna ha så låg kostnad som möjligt och lönetagarna så hög lön som möjligt och när förhandlar om detta så landar man i mitten.
  3. ”Splittringen av de anställda.” – Vad han menar här vet jag inte? Möjligtvis att den fackliga organisationsgraden har sänkts, men eftersom facken inte hängt med i utvecklingen så är detta rätt självklart.
  4. ”Sänkt a-kassa som verkar i samma riktning.” – Samma riktning som vad?
  5. ”Bemanningsföretagens expansion.” – Se svar på punkt 1

Så, kan vi inte luckra lite på LAS, förenkla och förbilliga anställningar så kan ungdomar komma in på arbetsmarknaden. Vi har provat det nuvarande systemet ett tag nu och det verkar ju inte fungera just nu. Dags att testa något annat?