Sjömän jobbar för hårt

Att ett fartyg med endast två nautiker ombord måste fuska med arbetstiden för att få det att gå ihop är ju en sanning som inte går att sticka under stol med. Det är faktiskt så att inte på något sätt går att driva ett fartyg med så få människor. Problemet finns lika mycket (kanske inte i riktigt samma utsträckning) på manskapssidan med förtöjningar, vakter m.m.

Vad händer då? Jo, Sjöfartsverket som beslutar om minimibemanningen slår ifrån sig och hävdar att dom bara har ansvar för fartygets framdrift från kaj-till-kaj. Johan Franson, sjösäkerhetsdirektör hos Sjöfartsverket:

Vi tar endast hänsyn till att fartyget ska kunna köras från punkt A till punkt B på ett säkert sätt. Annan verksamhet, som lastning och lossning, ingår inte i vår bedömning. Det yttersta ansvaret för att vilotidsreglerna följs vilar på redare och befälhavare.

Men om tillsynsmyndigheten nu skiter i det, alternativt inte kan bevisa i tillräcklig utsträckning att oegentligheter finns – ja, vad ska vi göra då? Får vi skapa någon slags motsvarighet till kvinnorjourer (där polisen/soc/sjukvård inte gör sitt jobb)? Johan Fransson vidare:

För att kunna rapportera måste vi ha rättslig bevisning och det är svårt att få. Det är orimligt att våra inspektörer ska lägga ner så kopiöst mycket arbete som skulle krävas för att jämföra arbetstidsjournaler och skeppsdagböcker.  

Är det inte det som är deras jobb? Kontrollera detta och belägg fartyget med nyttjandeförbud om så skulle ske. Alternativt (om det finns stöd för detta i lagen) ändra i minibemanningen ombord och kräv tre nautiker.

Per Marzelius, sjösäkerhetschef på Sveriges Redareförening har dock en annan syn på saken:

Jag har inte sett rapporten, men om man av någon outgrundlig anledning skulle fuska med arbetstidsjournalen ombord måste det bero på att man tror att man gör redaren en tjänst. Men det är en missuppfattning. Jag tror inte att det finns någon svensk redare som vill att hans befäl ska fuska med arbetstidsjournalerna, det vore ju brottsligt. 

Det är klart att det fuskas Per men du har en poäng: om befälen fuskar för att göra någon en tjänst, så kommer aldrig problemet upp till ytan. Visst är det ett tufft beslut att erkänna att man jobbar för mycket, med risk att få sparken, men det borde väl aldrig facket tillåta? Så här gäller det att besättningarna ombord tar ett ansvar och beskriver sanningen – tufft, men det är så problemet kan börja lösas: det måste vara synligt!

[SvD]

För låga straff – ja, det har det alltid varit

Världens mest ödmjuka kvinna skriver idag på Expressen att mördare får för korta fängelsestraff. Grattis och välkommen till dagens Sverige – landet där vi hela tiden ser till gärningsmannens bästa!

En man har mördat sin fru och sedan lagt henne i oljetanken i sitt hus. För detta får han snällt sitta på hotell i fyra år och sedan släpps han fri. Nu tapetserar Expressen hela sin hemsida med hans bild, så livet efter finkan blir nog inte så glatt och positivt – men ändå.

6 år i fängelse blev – för dråp! Då när man slår ihjäl en annan människa och sedan dumpar kroppen i en dieseltank (då man inte vet om kvinnan levde eller inte) är det dråp då? Nope – inte enligt min standard. Mord och inga visor kan man säga. Men inte i Sverige.

Liza har helt rätt att det är ett pinsamt lågt straff. Tyvärr så passar hon ju på att fortsätta med ”mäns våld mot kvinnor”-snacket som jag är evigt tröttsam på. Slår en människa ihjäl en annan människa skall detta bedömas på samma sätt – det hjälper inte hur mycket statestik som Liza briljerar med.

[Liza Marklund] [Expressen]

Brottsoffer, men bara kvinnor och barn

Beatrice Asp (m) skriver idag på Aftonbladet att samhället skall stötta brottsoffren mer än vad som idag görs. Anledningen till artikeln var för att det igår var ”Internationella brottsofferdagen” (har ni hört nått så fånigt). Nåja, nu ska vi inte raljera över dagar hit och dit.

Artikeln börjar bra – även om det är på politiker-mumbo-jumbo – att brottsoffrens ställning skall stärkas och att myndigheter skall tänka ur ett brottsofferperspektiv. Fint så, dock tror jag att det idag är viktigare att brottslingarna åker fast och döms – och hålls inlåsta – än att pyssla ännu mera med offren.

Det som dock blir lusigt är andra halvan av artikeln, det pratas nämligen om två saker: mäns våld mot kvinnor samt våld mot barn. Resten är tydligen inte brottsoffer enligt vår justitieminister. Jag stör mig inte på att kvinnojourer får 800 miljoner varje år för att göra jobbet som polisen egentligen skulle ordna, men att börja ur ett brottsofferperspektiv och sedan prata om kvinnor och barn visar ju på vad som är viktigt i Sverige. Allmänna våldsbrott (som främst drabbar män) verkar ju polisen (och nu Beatrice) inte bry sig så mycket om. Nä, fildelare, män som slår kvinnor samt dom som slår barn är det vi ska satsa på i Sverige.

Men för att knyta an till det jag skrev i början – ett brottsofferperspektiv handlar självklart om hur myndigheter behandlar offren (omhändertagande, vid rättegångar m.m) men också hur brottslingarna behandlas. Dels så klarar inte polisen av vardagsbrott i stor utsträckning (=brottslingarna åker inte fast), del så när dom väl åker dit blir det en klapp på huvudet och ”aja-baja”, framförallt när det är unga brottslingar. Förtroendet för rättsstaten urholkas och då hjälper det inte hur mycket vi än pysslar om offren.

[Aftonbladet]

Använda lagen som en markering

Nu har någon tänkt tanken att det skall bli olagligt att i sexuellt syfte kontakta unga på Internet, sk. ”grooming”. Många remissinstanser sågar dock förslaget (bl.a. Lunds Universitet, RFSL och JO) vilket är oerhört sunt. Att bevisa uppsåt för denna typ av ”brott” är oerhört svårt och leder lätt till luddiga anmälningar. Allt leder till att några (både skyldiga och oskyldiga) åker dit och resten slipper undan. Dessutom så kriminaliserar vi en handling som inte ens är på förberedelsestadiet, vilket enligt Per Ole Träskman, professor i straffrätt vid Lunds universitet är unikt i Sverige

I ljuset av detta är det ju märkligt att Rikspolisstyrelsen säger att ”lagen kan bli en viktig markering”, vilket känns som ett jäkligt underlig inställning för att komma från den instans som sedan skall utöva lagen. Lagstiftningen skall banne me’ inte användas för att ”markera” saker, det är det regelverk som vår samhälle bygger på och då skall det vara torrt, fyrkantigt och strikt – det är faktiskt det som är definitionen på en rättsstat (enlig mig då).

[SvD] [RFSL]

Vem blir kränkt först

DN har under några dagar publicerat en artikelserie av Maciej Zeremba som heter ”Vem blir kränkt först”. Det är en skrämmande (faktiskt) artikeln som handlar om den situation man hamnar i när man skapar lagar som är politiskt korrekta – och när folk faktiskt lär sig att utnyttja dessa lagar för sin egen vinning. Om hälften vore sant så är det tillräckligt för att faktiskt göra något åt det.

Detta handlar om hur lärare på Lärarhögskolan blir anmälda för att dom underkänner svenskalärare för dålig svenska samt får alla uttalanden i klassrummen vridna till sin nackdel till den milda grad att lärare börjar hålla tyst och inte våg närma sig elevgruppen. Även utvecklingen av ordet ”kränkt” gås igenom från att vara en sällan använd ord i början av 90-talet, men som nu användas för att beskriva allt från hur våldtagna kvinnor känner sig till hur en militär på Gotland känner sig när hans u-båt flyttas till Stockholm – inflation någon?

Det som gör historien ännu mer skrämmande är att läraren inte har fått säga sitt, brev från andra studenten som försvarar läraren inte har lästs och en mängd andra omständigheter gör historiken till en vidrig sak. 90 000 pungade dock studenterna ut i skadestånd. En 16-årig flicka i Timrå fick samma pengar efter att hon hade blivit våldtagen.

Läs!

[Del 1 – Först kränkt vinner] [Del 2 – Tyst i klassen] [Del 3 – Jaktscener från Lärarhögskolan]

Men GÖR nått!

Brandkåren i Malmö blir attackerade när dom åker ut på larm i miljonprogramsområderna. Ibland är det tom så att bränder anläggs just för att idioterna skall få dit några brandmän att kasta på. Brandkåren vet det, invånarna i Rosengård vet det (ja, iaf Hassan Amiri och Rabih el Barchali) – ja, alla vet det känns det som, men hela artikel präglas av ett deppigt konstaterande att ”jaha, så här är det väl då” och inga lösningar. Dock nämns två anledningar till problemet, vilka levereras av herrarna ovan (en anledning var).

1. Rabih el Barchali, som själv är småbarnspappa, lägger skulden på föräldrarna:

– Om de uppfostrar sina barn ordentligt så håller de inte på med skit, säger han

2.  Och så Hassan:

– Det här handlar ju om kriminalitet och polisen borde ta fast dem som kastar sten på brandkåren. Men det är sällan vi får hjälp av polisen här.

Huvudet på spiken: föräldrarna gör inget och polisens insatser har en mängd anledningar: för lite resurser, för mycket administrativa uppgifter, man jagar fildelare och fortkörare som råkar köra 130 på Sveriges finaste 120-motorvägar etc.

Man blir ledsen och bestört när man läser sådant och ännu mer ledsen när det känns som att ingen ljusning finnes. Tillslut får väl skiten brinna ner – men vi måste ju faktiskt reagera och rätta till det allvarliga som pågår.

[SvD]

Pussla & lappa

Vissa idrotter räknas som friskvård, men andra gör det inte. Det är ok för ett företag att sponsra ett gymkort men inte en ridlektion. Tai chi och zonterapi är också godkänt, men inte golf. Det är tyvärr så här det blir när staten försöker att lappa och laga i sitt enorma skattetäcke.

Problemet blir ännu mera tydligt när Lennart Sacrédeus (kd) som sitter med i skatteutskottet säger:

Pokerspel ingår definitivt inte i detta, men jag tror att curling skulle accepteras. Även om det bara är en liten promenad bort till kloten så är det ändå en sport. (Min fetstilning)

När vi har politiker som inte vet att curling-”kloten” egentligen heter stenar – då borde väl man snabbt inse att dom inte skall hålla på med att dra gränser hit&dit. Förslaget som näms i artikeln är ju klart åt rätt håll. Företaget får skattefritt sponsra vad som helst upp till 2000:- Tror knappast att något företag skulle sponsra poker (möjligtvis ett spelbolag) men om man nu vill sponsra curling eller golf eller ridning eller fotboll eller boule eller vad det nu än må vara, så får väl företaget göra det.

Inte svårare än så!

[SvD]

Och Göran fortsätter…

Förr: ”Folk ska städa efter sig själva, det tycker jag gott”

Nu: Förra året betalade paret Persson/Steen 103 867:- för städhjälp och har nu beviljats avdrag med 25 970:-

Göran Persson fortsätter att samla på rubriker. Dock alltid mindre smickrande sådana. Denna gången handlar det om ”Avdrag för hushållsnära tjänster” eller det som vänstern (och i stort sätt alla tidningar också) på nysvenska kallar för ”pigavdrag”. När Göran stod på en sida barrikaden lät det på ett sätt men nu när det väl är genomfört så drar han nytta av det.

Vända kappan efter vinden någon?

[Expressen] [SvD 1] [SvD 2]

Pizza på dagis – ajaj

En förälder i Arlöv i Skåne gick i taket när hans barn fick pizza på nattdagiset – och gick i taket. Personalen borde tydligen vara goda förebilder (ja, man ska inte njuta av livet genom att äta pizza) och dessutom så ”Jag vill inte att min son ska äta saker på dagis som vi normalt inte ger honom hemma”

Kanske bäst att pappan skickar in en lista på de grejer som sonen ”normalt brukar äta” så att inte personalen gör fel igen.

Missförstå mig inte fel, men att man EN gång tar en pizza är inget att bråka om. Hade dom därimot serverat denna italienska fast-food-rätt sju dagar i veckan hade jag nog också gjort något slags påpekande.

[SvD]

Sparar 160 miljoner – KU-anmäls

Detta säger väl lite hur vissa människor ser på saker. Nyamko Sabuni (fp) har blivit anmäld till KU av Eva-Lena Jansson (s). Och för vaddå? Jo – för att bara ha använt 240 av totalt 400 miljoner som är avsatta för jämnställdhetsåtgärder.

Nyamko har alltså sparat 160 miljoner. Av våra pengar. Hon borde, som Per Gudmundson skriver, snarare få medalj. Finns det inga projekt att driva, ja varför ska man då spendera pengar ”bara för att man har dom”. Undrar om Eva-Lena har samma inställning till sin privatekonomi.

Tänk om fler inom den ”offantliga” sektorn kunde ha samma inställning som Nyamko. Tyvärr blir det väl oftast så att dom nästkommande år belönas med en sänkt budget, vilket knappast ger några incitament för att skärpa sig. Bättre att bränna pengarna när man har dom! Hemska tanke att Sverige styr efter sådana principer!