Bilister – se upp!

HaX och även Apelsineld rapporterar om nästa 1984-idé, denna gången från Holland.

Each vehicle will be equipped with a GPS device that tracks how many kilometres are driven and when and where. This data will be then be sent to a collection agency that will send out the bill,” the transport ministry said in a statement.

Om man nu vill beskatta fordonen efter kilometer så varför inte ta mätarställningen vid varje års bilbesiktning, alternativt låta folk själva rapportera in sina siffror. Och varför GPS? Det har ju räckt med en GSM-sändare som en gång i månaden hade skickat antal rullande kilometer till myndigheterna?

Anledningen verkar i alla fall vara att man vill kunna beskatta koldioxidutsläppen genom att registrera antalet kilometer som en bil rullar. Som om inte en Skoda drar mindre än en Nissan King Cab? Vill man beskatta CO2 så görs det bäst via bränslet. Detta är ingen miljö-/beskattningslag – detta är en övervakningslag.

Tänk om det var tvärtom?

En fängelsepsykolog har gjort en fånge ”på smällen” och tidningarna målar med stora penseln: ”Psykolog utnyttjade förtroendeställning”, ”Fängelsekund utnyttjad”

Nu är det ju dock så att detta inte är fallet – eller jo, så är fallet, fast tvärtom. Psykologen är kvinnan som har blivit gravid och mannen är den fängslade. Nu skrivs artikeln i rätt neutrala ordalag om förhållandet men fokuserar mest på det bestialiska mord som mannen utfört.

Gott så, men jag tänker i mitt stilla sinne hur artikeln hade sett ut om det hade varit tvärtom…

Erikssons lag

Nicklas Eriksson på Arbetarperspektiv har uppfunnit en ny internetlag: Erikssons lag

Det kommer alltid i en konversation i ett kommentarsfält förr eller senare att dyka upp en fårskalle som ännu inte begripit vare sig att det inte finns någon yttrandefrihet på nätet eller att moderering av bloggar inte är samma sak som censur.

Nicklas har på sin blogg formulerat lagen som en fråga, så jag tog mig friheten att omformulera den lite. Möjligtvis kanske man inte skall ha ordet ”fårskalle” med i en lag, men det är upp till upphovsmannen att ändra på. Men glöm inte: Erikssons lag!

Dagens visdomsord

Detta är för bra för att inte spridas vidare. Hittat hos Dick Erixon och är tydligen något som en läsare har skickat in till honom. Det handlar om hur människor hanterar pengar på olika sätt:

Om du använder dina pengar till dig själv, då är det noga med priset och med kvalitén.

Om du använder någon annans pengar till dig själv, då är det noga med kvalitén.

Om du använder dina pengar till någon annan, då är det noga med priset.

Om du använder någon annans pengar till någon annan, då är det inte så jävla noga.

Nackdelen med monopol

Återigen saxat från Motpol, denna gången om apoteksmonopolet:

I DN Ekonomi skriver Patricia Hedelius om för- och nackdelar med avregleringen (ej online än) och hennes invändningar speglar monopolkramarnas argument ganska väl:

”En anställd i det statliga monopolet hade inte intresse av att sälja på mig mer läkemedel än vad jag behövde eller förorda det dyraste alternativet. En anställd i det statliga apoteksmonopolet hade inte ett vinstkrav hängande över huvudet vilket gynnade mig som kund i en utsatt position.”
Hedelius kunde ha nämnt att en anställd i det statliga apoteksmonopolet, av ovan nämnda anledningar, heller inte hade någon brådska att bistå kunden. Kunden hade ju ändå ingen annanstans att vända sig om han/hon bemöttes illa eller fick vänta oresonligt länge på sin tur. Just väntetiderna och den zombieliknande personalen är vi nog många som har upplevt och frustrerats över. Detta har varit en direkt konsekvens av monopolet. Utan konkurrens finns det helt enkelt ingen anledning att anstränga sig lite extra, att tillgodose kundens önskemål snabbt och effektivt.

Dessutom: menar Patricia Hedelius att hon blir blåst varje gång hon inte handlar i ett statligt monopol? Menar hon att varje bilhandlare, ElGiganten-anställd eller personal på Åhléns försöker lura på henne den dyraste varan och inte alls lyssnar på hennes önskemål? Om inte, vad skulle skilja morgondagens privata apotek från privata detaljhandelsbutiker vad service beträffar?

One way only

Hans på Motpol uppmärksammar det som ”jämställdhet” inte sällan handlar om:  jämställdhet åt rätt/ett håll. Anna Laerstadius Larsson skryter i en krönika över hur hennes man lagar mat, kollar lika gärna på damgolf som herrgolf och tycker det är självklart att hon och dottern skall spela fotboll.

Det var väl roligt. Men vad har det egentligen med jämställdhet att göra? Tänk dig det motsatta, att en man skulle skriva detta om sin fru och sedan etikettera det som ”jämställdhet”. ”Jo, du vet, frugan tittar lika gärna på MMA som på Idol. Hon väntar med middagen dukad när jag kommer hem. Maten är jättegod. Aldrig någonsin hör jag henne klaga över den tid det tar att laga den.” Om frugan dessutom skulle komma från Thailand eller något annat utomeuropeiskt land kan du ge dig fanken på att frun i fråga betraktas som piga (människors skadeglädje över att fem män väntade på samma thailändska tjej på Arlanda går inte att ta miste på, ”de skulle säkert ha utnyttja henne ändå!”).

Man blir lätt matt…

Men låt familjerna vara ifred

Diskussionen när det gäller föräldraförsäkringen har nu börjat komma på tapeten igen – antagligen ”tack vare” S-kongressen. Dock präglas hela debatten av ett riktigt, riktigt ”von Oben”-perspektiv.

Trist att partistyrelsen sviker oss i frågan om individuell föräldrarförsäkring. S-studenter med flera vill ha en individuell föräldrarförsäkring men allt vi får är en ynka extra pappamånad.

Orden är från Frida Perjus som är med i Socialdemokraternas Studentförbund. Johan Ingerö uppmärksammar precis det som debatten har blivit:

Lägg särskilt märke till perspektivet. ”Vi får”. Det handlar alltså inte om oss föräldrar eller om våra barn. Det handlar om en studentsosse som, enligt egen utsago, tillbringat:
”ett par månader i Mae Sot vid gränsen till Burma där jag skrev uppsats i statsvetenskap om burmesiska kvinnliga migrantarbetares organisation i Thailand.”
Verklighetens folk, möt den härskande klassen…

Att detta kommer från en ung socialdemokratisk vänsterfeminist är ju knappast förvånande, men när det skenliberala Birgitta Olsson skall försöka haka på blir det bara fel, fel, fel…

– Kan Mona Sahlin så kan Jan Björklund. Vi kan inte låta Socialdemokraterna gå om oss som jämställdhetsparti, säger Birgitta Ohlsson.

Kanske Birgitta inte vill låta Socialdemokraterna gå om som ”skatte- och bidragspartiet” heller? Birgitta har här helt köpt vänsterns problemformulering och vill alltså helt prompt, utan att egentligen tänka sig för, bestämma hur en familj skall ordna upp sina hektiska liv. I kommentarerna hos Ingerö får man se ett klassiskt argument angående bidrag:

Det finns väl inget antiliberalt i Ohlssons hållning. Sverige har världens kanske mest generösa föräldraförsäkring. Varför ska just detta bidragssystem vara hugget i sten och varför ska staten inte få ha åsikter om hur bidraget tas ut?

Problemet David Holmberg, är att staten tar pengar från oss medborgare för att sedan ge tillbaka de samma till oss – OM, men bara OM vi uppför oss som dom tycker. Vi skall helt enkelt hålla oss på mattan och dela upp vår föräldraförsäkring som politikerna vill. Inte så vi själva vill… utpressning med våra egna pengar helt enkelt. Om inte det är anitliberalt så säg…

Vill dom att vi skall ha mer pengar eller inte?

PJ Linder och Marknadsliberalen uppmärksammar att LO inte riktigt kan bestämma sig om ”vi” (som arbetar då) skall få mer pengar eller inte.

  1. Mer till dem som redan har” skriver LO tidningen.
  2. Kräver sedan generella löneökningar för samtliga som arbetar

Hur vill dom ha det? Mer pengar till de som jobbar eller inte? Eller är det kanske så att dom VILL att vi skall få mer pengar i plånboken bara företagen betalar mer? Mer pengar i plånboken tack vare skattesänkningar undanbedes. Skall det vara något är det företagen som skall få betala… inte ”det gemensamma”.