Verkligheten fungerar annorlunda

Känns som något slags klimatalarm-dödryck i Expressen, när man blåser upp rubrikerna ”Miljöministern flög till klimatmöte – två gånger”. Anders Carlgren – och miljödepartementet – har tydligen varit bland de flitigaste resenärerna i regeringen.

Att en sådan artikeln ens går till tryck visar ju nivån på Expressen – hur tror man annars att tiden skall räcka till för en minister, som inte bara har varit aktiv i miljödebatten, utan också representerat ett land som varit ordförande i EU? Tåg är ett fantastiskt bra sätt att resa, men funkar inte alls i praktiken. Flyg går fortare och skall vi betala våra statsråd den månadslön dom har ser jag gärna att dom flyger i jobbet än att sitta fast i Hallsberg med signalfel i två timmar.

Information om sjukskrivningsdebatten

Om man vill ha en liten annan bild av sjukskrivningsdebatten än Aftonbladets krigsrubriker, så kan man ta del av Apelsinelds sammanställning:

Det första: ”Jag såg stupstocken!”, handlar om hur den bortre gränsen i sjukförsäkringen av motståndarna framställts som närmast en avrättning. Du kastas ut i kylan. De onda borgarna bryr sig inte. Medan verkligheten istället handlar om att man överförs till Arbetsförmedlingen och får hjälp att komma tillbaks på banan igen.

Det andra: ”Siffror siffror siffror” handlar om att ohälsotalen minskar, samtidigt som arbetslösheten naturligtvis har ökat i spåren efter en kraftig nedgång i efterfrågan.

Det tredje: ”Fler unga förtidspensionärer” handlar om en grupp som regeringen inte lyckats hjälpa på ett bra sätt: människor under 25 år som hamnar i förtidspension. Att det egentligen är två grupper: dels unga människor som överlevt svåra medfödda skador (människor som förr om åren med sämre utvecklad sjukvård alltså inte ens skulle levat); och dels unga människor som gått från arbetslöshet till långtidssjukskrivning till förtidspension.

Uppdatering: Här passar även detta inlägg, om hur fackföreningarnas krav på att ta bort den bortre gränsen verkligen inte är något som hjälper medlemmarna. (Var inte kombinationen bortre gräns + rehabilitering något som facken brukade vara för?)

Ge Mona mer utrymme i media!

Mona har låtit munnen komma före hjärnan igen:

Valdagen handlar om valet mellan förändring eller förbättring. Vi vill förändra politiken och sätta jobben först.

Så ”återställning av välfärden” är alltså förändring och förbättringen står regeringen för? Regeringsalternativet blir rörigare och rörigare för varje dag som går.

Via Expressens opinionsblogg.

Raka besked från oppositionen

Efter debatten i Agenda vet vi alla nu att oppositionen kommer att ta bort RUT-avdraget – tillsammans med de 11 400 som avdraget har skapat. Anna Dahlberg på Expressen sammanfattar bäst:

11400 jobb inom hemservicesektorn är ingenting värda medan 3500 jobb på Saab i Trollhättan är en nationell ödesfråga.

Precis så…

Även Andreas Bergh sammanfattar rätt bra.

Början på bättre PR av regeringen

Regeringen sjösätter nu en kampanj angående RUT-avdraget, som har varit väldigt hett den senaste veckan. Ikväll skall frågan dessutom diskuteras i Agenda. Dock, eftersom den röd-gröna oppositionen inte har bestämt sig riktigt ännu så kommer inte Mona Sahlin att dyka upp i studion.

Det är bra att regeringen blir offensiva i denna fråga, eftersom det kan bli en kugge i valet i höst. Debatten går hög, opinionen gillar avdraget och oppositionen kan inte riktigt hålla sams. Go Alliansen!

Oppositionen vet hur en familj skall drivas

Den röd-gröna oppositionen sitter som bäst nu och ”vässar” sina förslag inför valet. På SvD rapporteras nu om den sk. ”familjepolitiken” – alltså hur politikerna vill att familjerna skall bete sig.

Höjt tak i både den tillfälliga föräldraförsäkringen och i havandeskapspenningen.

En helt ny barntidsersättning för småbarnsföräldrar som vill kunna jobba deltid.

Fyra månader eller 120 dagar av föräldraförsäkringen knyts till respektive vårdnadshavare.

”Höjt tak” innebär större utgifter för statskassan till en föräldraförsäkring som redan idag är en av världens mest generösa. Idag kan man få 80% baserat på sin månadslön upp till 26 500 kronor. Detta vill nu de röd-gröna höja till 35 333:- Efter diskussionen angående RUT-avdraget undrar man nu vart diskussionen om ”höginkomsttagare” tog vägen?

”Barntidsersättning” känns som en ”copy-paste” på vårdnadsbidraget som oppositionen kallar för ”kvinnofälla”. Dom fortsätter alltså sin vara trogen att kritisera regeringens politik, men tar själva fram förslag som är exakt likadana.

Och sedan skall barnfamiljerna i landet ännu mindre att säga till om sitt liv. Man höjer skatten för dom och ger sedan samma pengar tillbaka till dom – MEN – bara om man delar dagarna på RÄTT SÄTT. Alltså som politikerna vill. Dagens två tvingande månader skall bli fyra – men Vänsterpartiet tycker detta är för lite. Mer att komma här alltså…

Makten framförallt

Hittade detta i GPs ”Tyket” i dagens tidning:

I Uddevalla lämnar en av de tongivande socialdemokraterna, Louise Persson, politiken efter valet. För Radio Väst förklarar hon att hon är trött på att behöva sitta i opposition i fullmäktige.

– Men, undrar reporten, det hör väl till demokratins spelregler att man ibland får sitta i opposition?

– Som socialdemkrater har vi historiskt suttit i opposition väldigt få gånger och jag tycker att det är så det skall vara, klargör Persson.

Lite försynt undrar reportern om det inte är är väljarna som avgör.

– Naturligt är det väljarna som avgör, svarar Louise Persson. Men mitt engagemang bygger ju på att jag gick in i politiken under en tid när vi satt i majoritet och hade gjort det länge.

Man undrar vilka fullmäktigepolitiker det finns runt om i kommunerna.

Birgitta får smaka på egen medicin

Appropå EUs föräldraregler – nu har Birgitta Ohlsson (vår nya EU-minister) sagt ifrån. Varför förstår jag inte, trodde att Birgitta gillade att någon annan bestämmer hur en barnfamilj skall sköta om sina barn.

Problemet för Birgitta är – som jag ser det – två saker: dels att EUs lagstiftning krockar med Sveriges, dels att denna regleringsiver inte överensstämmer med hennes egna. Att kalla sig liberal och feminist går tydligen inte att kombinera – i alla fall lyckas inte Birgitta med detta.

Detta upprör både höger och vänster – vilket är bra.

Jag spår att inom 3 år är Birgitta med (FI). Detta förutsätter dock att oppositionen vinner valet så att Birgitta blir utan statsrådsplats.

FHI strutsar

Kan inte folk få leva som man vill..? Uppenbarligen finns det någon som har en idé om hur man ”skall” leva för att leva lyckligt och glatt. Man skall inte röka, dricka lite, äta lagom av allt, dela hemmadagarna med barnen och så vidare och så vidare.

Dock, när verkligheten kryper på så trycker man huvudet i sanden och fortsätter på sin inslagna väg.

De nationella målen för att motverka alkoholskador har till stor del uppnåtts. Det visar en utvärdering av handlingsplanen för att förebygga alkoholskador och handlingsplanen mot narkotika som Statens folkhälsoinstitut genomfört. Målsättningarna på narkotikaområdet har däremot inte nåtts lika väl.

Dock erkänner VolksHälsoInstitutet att dom är förvånade över detta:

Fler serveringstillstånd, mer tillåtande attityder mot alkohol, fortsatt privatinförsel, internetförsäljning, mer sofistikerad marknadsföring särskilt mot unga; allt är faktorer som borde lett till ökad konsumtion, säger Sven Andréasson, expert vid Statens folkhälsoinstitut. Därför är det glädjande att se att trenden, kanske framför allt hos ungdomar, går mot en mer restriktiv hållning mot alkohol.

Konstigt? Kan det vara så att människor trots allt är lite intelligenta och drar ned på drickandet? Tänk om liberaliseringen gör så att det inte ÄR lika ”fräckt” med alkohol? Att man istället för att släpa hem stora mängder öl från utlandet (vilket gör att man har det lättillgängligt i källaren hemma) så kanske man i större utsträckning köper när man behöver det.

Narkotikapolitiken fungerar dock inte trots att man har informerat och opinionsbildat på samma sätt som av alkoholen. Orsakssambandet är märkligt…

Även Sanna Rayman och PLC tycker till, Sanna är värd att citeras:

Alltså. När det går framåt och bra på ett område är detta framgångar som sker trots att politiken i princip är helfel och motarbetar framgångarna. Men, mär det går bakåt och dåligt, ja då är politiken helt rätt och eventuella bakslag skylls snabbt och lätt på svårtolkade siffror.