Mona Sahlin höll igår tal i Nacka för att skaka liv i sitt partis sommartrötthet. Välkommen tillbaks från semestern helt enkelt. Det blev inte så mycket ekonomi som det blev jämställdhet. Sahlin tog tydligen staffettpinnen från Ohly häromsisten – det var jämställdheten som var den stora frågan. Mona pratade om ”rätten till heltid” – hur nu en sådan lagstiftning skall se ut, kvotering av bolagsstyrelser (minst 40% av vardera könet) och en delad föräldraförsäkring.
Samtliga förslag ovan visar på socialdemokraternas totala förakt för människors fria val och äganderätten. När en familj inte delar lika på föräldradagarna är det fel, när ett bolag tvingas rekrytera personer med avseende på kön istället för kompetens är det fel. Undrar när aktiebolagslagen skall få in fler procentsatser för att spegla samhället? Minst 10% utlandsfödda?
Rätten till heltid betyder, vad jag förstår det som, att om någon som jobbar deltid vill ha heltid skall den personen få det. Detta innebär bara i slutet att företag får ytterligare svårare att anställa, vilket innebär mindre jobb.
Det mest intressanta är löftet om att Mona skall jobba för att kvinnolönerna i offentlig sektor skall höjas. Man undrar hur hon kommer att ”jobba” med det. Dom reformer som hade varit lönedrivande för kvinnor är socialdemokraterna emot. De reformer jag pratar om är naturligtvis privata alternativ inom vård, skola och omsorg. Inom dessa områden finns många arbetande kvinnor men har i många fall bara en arbetsgivare att gå till.
Jag håller med Kent Persson om att just jämställdhetsfrågan kanske inte är någon direkt valvinnare, men några röster vinner dom nog på det. Dock förloras nog lika många röster på ”individualiserandet” av föräldraförsäkringen. Johan Ingerö kan inte riktigt ta Sahlin på allvar och undrar om inte punkterna är tagna från SSU.