Obama har inte bara svårt på hemmaplan – han har också svårt att få tag på vem som faktiskt styr i EU efter tillsättningen av den nya presidenten och utrikesministern (för ni har väl inte missat det?).

Meningen med det nya EU var att det skulle uppfattas som en röst i världspolitiken. Istället är det svårare än någonsin att svara på Henry Kissingers klassiska fråga; vem ringer jag om jag vill tala med Europa?

Att EU – som med Lissabonfördraget skulle bli en röst i världspolitiken – inte kan bestämma vem som skall lyfta luren när världens mäktigaste, demokratiskt valda statschef ringer är ju pinsamt.