Robert Gidehag, VD i Skattebetalarnas förening och Johnny Munkhammar, forskningschef på European Enterprise Institute skriver idag i Sydsvenskan om Globaliseringsrådets slutrapport, men framförallt de svenska skatterna. Några fakta:

Av de 1 624 miljarder som tas in i skatt 2009 är 1 048 miljarder kronor skatt på arbete. Av dessa står i sin tur den statliga inkomstskatten för 41 miljarder kronor och av detta är cirka 5 miljarder värn­skatt.

[…]

Av skatterna på arbete drar de sociala avgifterna in 400 miljarder kronor 2009. Av dessa är det dock endast 300 miljarder som kopplas till förmåner. Resten, främst den så kallade allmänna löneavgiften, går ospecificerat in i statsbudgeten. Den har höjts i samma takt som kostnaderna för sjukskrivning har gått ned, bara för att behålla de sociala avgifterna på samma nivå.

Om nu arbetslinjen skall gälla, måste det väl ändå vara skatter på inkomster som skall ned? Att personer faktiskt undviker att jobba extra timmar på arbetet eller tar ett andra jobb vid sidan om just på grund av skatterna gynnar faktiskt ingen. Känner man som att det inte lönar sig att arbeta, ja då gör man det inte. Drivkraften att få det bättre eller tryggare för sig själv och sin familj har varit drivkraften för människan sedan starten för 65 miljoner år sedan. Staten går miste om skattepengar och arbetsgivaren får inte det arbete utfört som önskats.