Felaktiga slutsatser?

Läser man på SvD idag kan man lätt sätta drickan (häpp!) i halsen. Nu har nämligen hälsopropagandaministeriet (HPM, även kallat Folkhälsoinstitutet) sammanställt en undersökning som visar att det i gruppen personer mellan 16-24 år, där ökar de psysiska besvären mest. Även drickandet ökar mest i denna grupp. Det man har jämfört med är i slutet av 1980-talet – alltså en ökning sett över de senaste knappt 20 åren.

Regeringen (som beställt rapporten) ville veta om det finns ett samband. Och enligt Sven Bremberg, avdelningschef på HPM):

Jag hade inte väntat mig att sambanden skulle var så genomgående och tydliga

Om man fortsätter läsa artikeln, så står det dock såhär:

Om det är den psykiska ohälsan eller drycksvanorna som kommer först, går inte alltid att visa.
”Men sannolikt förstärker de varandra. Alkohol ökar exempelvis risken för depressioner och depressionen göra att ungdomarna dricker mer och blir mer deprimerade”, säger Sven Bremberg.

Hönan-eller-ägget-diskussion någon? Det som dock är märkligt här är att avdelningschefen för HPM har bestämt sig för att hönan kom innan ägget. Det är liksom bara så. För det säger vi på HPM, typ. För alkohol är roten till allt ont, liksom. Och resten av artikeln beskriver hur alkoholen skall skall bort och hur man skall komma tillrätta med HÖNAN – inte ägget.

Jag hade försökt ta tag i depressionsdelen istället…

Dessutom, rubriksättningen är ju självklar – i äkta kvällstidningsrubricering:

Unga som dricker mår fem gånger sämre än andra

[SvD]