Att LO går i (s) ledband – och/eller tvärtom – visste väl vi alla. När rapporten ”En onödigt dyr åtgärd med magert resultat” släpptes pekar LO på att jobbskatteavdraget inte var något speciellt lyckat drag. I alla fall om man som LO bara tittar på hur många fler personer i arbete det ledde till. Dock får man väl säga att 1,6 procent är bättre än 0 procent.

Men att folk får mer pengar över varje månad, även LOs medlemmar, det tänker dom inte på. Den hälsosamme ekonomisten skriver:

”En onödigt dyr åtgärd med magert resultat” är titeln på LO:s rapport om regeringens jobbskatteavdrag. Avdraget motsvarar väl på ett ungefär resultatet av ett femårs löneavtal. Tänk om LO i stället skulle presentera rapporten ”Avtalsrörelsen – en onödigt dyr aktivitet med magert resultat”?

Regeringen har alltså på två år åstakommit en ökning som motsvarar fem års av kamperande för höjda löner. Slå det om ni kan LO! Hur Vanja skall försöka förklara detta för sina medlemmar? Kritik finns också för att jobbskatteavdraget endast kommer dem till nytta som HAR jobb – tja, vad gör inte kollektivavtalen då?

Läser man på LOs sida står det följande:

LO-ekonomerna är i rapporten också kritiska till att regeringen inte
satsar på att vårda arbetsutbudet genom att satsa på utbildning. De
ekonomiska drivkrafterna hos jobbskatteavdraget är dessutom sådana att
de försvagar incitamenten till utbildning och kompetensutveckling hos
grupper med låga inkomster och låg utbildning.

Va’? Dels – får man mer pengar över, kan man spara mer. Kan man spara mer, får man en större buffert. Får man en större buffert, kan man ta fler chanser. Kan man tar fler chanser, kanske man börjar utbilda sig. Börjar man utbilda sig, kan man få högre lön. Får man högre lön, får man behålla mer av den löneökningen med jobbskatteavdraget. Eller ser LO en annan logik än vad jag gör?

[Den hälsosamme ekonomisten] [DN] [LO]

Uppdatering:

Även Göteborgs-Postens ledarsida uppmärksammar uttalandet.